Blogg

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Akropolismuseet (Acropolis Museum) i Aten

Akropolismuseet

Jag ska erkänna att jag egentligen inte är någon museimänniska. Visserligen imponeras jag omedelbart av utställningens ambitioner men tröttnar ofördröjligen bland alla uppstyrda intryck. Jag blir mätt av den starka upplevelsen och kan inte mata mig själv med ytterligare producerad exponering. Det finns liksom ett stopp. Men lika mätt som jag kan vara vid en måltid så finns det alltid rum för välbalanserade sötsaker. Och akropolismuseet är just precis en sådan sötsak eller kanske snarare just en sådan där fulländad dessert som trots kulturmättnaden lägger sig som bomull kring de intagna upplevelserna.

Akropolismuseet utifrån
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Oavsett vilka monument du har besökt i Aten och oavsett om du har hunnit se Akropolis eller inte så ger besöket på Akropolismuseet en känsla och en stor dos ödmjukhet inför historiens vingslag. Enligt mig kan du besöka museet både före och efter en visit upp på Akropolis, ordningen är av underordnad betydelse. Museibesöket ger sejouren upp på den vita klippan olika dimensioner. Jag har gjort både och med tio års mellanrum och jag uppskattar bäggedera följderna.

Det nuvarande Akropolismuseet i betong, stål och glas som ritades av Bernard Tschumi invigdes i juni 2009, nästan tio år efter det att beslutet om byggnationen fattades. Museet vilar på grova, ljusgrå betongpelare då man vid grundarbetet upptäckte en bosättning från tiden före Kristus som vid museets skapande valdes att bevaras. Delar av bosättningen kan du se genom en öppning i golvet eller genom det tjocka glasgolvet som både präglar entrén men även delar av muséets nedervåning.

Staty inne på Akropolismuseet
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Idag har det nya Akropolismuseet en sammanlagd yta på 25 000 kvadratmeter med utställningsutrymme på över 14 000 kvadratmeter, tio gånger mer än det gamla museet uppe på Akropolisklippan.

Akropolismuseet nedervåningen
Nedervåningen Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Akropolismuseet har fyra ståtliga våningar med olika karaktär och med utställningar från olika tidsåldrar. Entrévåningen (våning 0) symboliserar entrésluttningen på Akropolis som avslutas med en trapp, eller slags symbolisk amfiteater. Längs väggarna visas fynd från Akropolis med omgivning. Våning ett visar föremål från 400-talet före Kristus till 400-talet efter Kristus samt den arkaiska perioden. Våning två är vigd åt restaurangen med sin terrass och en museishop som fokuserar på litteratur. Våning tre (min favorit) är byggd utifrån det storslagna templet Parthenon uppe på Akropolis och ger en 360 graders utsikt mot Akropolis och Aten. Våningen är byggd i precis samma linje som det ursprungliga Parthenon med delar och repliker från templet uppsatta i realistisk höjd, allt för att man som besökare ska få en känsla av det autentiska Parthenon. Det är på något sätt en otrolig känsla som infinner sig på våning tre. Jag känner mig så otroligt liten i en slags storhet, en storhet i tanke, arkitektur och historia. Jag är som ett litet gruskorn i alla denna prakt av vit marmor och modernt grått byggmaterial.

Statyer inne på Akropolismuseet
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kanske är det så att en av anledningarna till att Akropolismuseet inte gör mig övermätt är själva omslagspapperet kring utställningarna, det vill säga arkitekturen. Det finns en slags intelligent balans som jag hittills inte har upplevt på något annat museum och lika mycket som de historiska föremålen berör mig så känner jag en enorm respekt för arkitekternas idé om museets utformning. Jag hittar ofta platser i Grekland där jag liksom går in i ett slags meditativt tillstånd där jag omättlig kan sitta och titta, insupa miljöerna och där fasta linjer i tid och rum nästan suddas ut. Våning tre på Akropolismuseet är precis en sådan plats.

Våning tre korridor Akropolismuseet
Våning tre, Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Det jag egentligen vill ha sagt med detta inlägg är att även om du inte är en museimänniska så är ett besök på Akropolismuseet väl värt ett besök. Det är inte överbelamrat med utställningsmontrar i rum efter rum, det finns en balanserad ordning på fyra våningsplan med en tilltalande utsikt i alla riktningar. Vid mitt senaste tillfälle på museet hade jag dessutom en guide som berikade besöket när hon med gedigen kunskap berättade om Akropolis massiva historia. Jag spenderade drygt en timme bland utställningarna och det kändes som ett ganska lagom intag av detaljerad kultur den här gången.

Akropolismuseet restaurang
Terrassen, Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Hitta till Akropolismuseet


Öppettider Akropolismuseet


Vintersäsong (1 november - 31 mars)


Måndag- torsdag: 09:00 - 17:00
Fredag: 09:00 - 22.00
Lördag- söndag: 09:00 - 20.00

Sista insläpp 30 minuter innan stängning.

Sommarsäsong (1 april - 31 oktober)

Måndag: 08.00 - 16.00
Tisdag-torsdag samt lördag: 08.00 - 20.00
Fredag: 08:00 - 22.00

Sista insläpp 30 minuter innan stängning.


Ytterligare information:Akropolismuseet (länk)

Detta inlägg är ett samarbete med Visitgreece, men tankar, synpunkter och bilder är mina egna.

Tillbaka till Aten- hemma eller borta?

Då var jag i retur på grekisk mark igen. En retur som jag sällan har längtat så mycket efter och som sällan har känts så välkomnande. Som en 50 cl petflaska som givit två kronor i pant fylls jag åter igen med Atens porlande innehåll.

Portal Aten
Roman Agora, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Rutinerad lämnar jag tunnelbanestation Monastiraki vid utgång mot Athinas. Precis som att jag kommit hem efter en lång resa och äntligen ska få dumpa den tunga, grå ryggsäcken i mitt hem. Vilket jag också gör, fastän det egentligen inte är mitt hem förstås.

Mannen i hotellets minimala reception känner igen mig från förr och likt förra gången tror han att han kommer ihåg vad jag heter och droppar ett namn som inte riktigt går att tyda. Med ett brett leende svarar jag med mitt namn och han svarar tillbaka med "Ja, precis!".

Zorba Aten
Spontan zorba i Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag går upp till rum 305 och dumpar ryggsäcken, packar om min lilla dagryggsäck och ger mig ut i Atens bubblande dryck av ljud, lukter och intryck. Kamerans tyngd i ryggsäcken dunkar mot mitt ömma ryggslut medan jag reflexmässigt styr in i gränderna bakom hotellet. Jag beger mig in i området Psiri som har kommit att bli ett av mina favoritområden i denna sjudande kittel av kontraster och kulturer. Som stadsdel började Psiri blomma ut i samband med de Olympiska spelen 2004, en stadsdel där barer, tavernor, och kaféer har blivit en självklar del av floran.

Vägg Psiri Aten
Psiri, Aten. (Foto: Markus Olsson)

En Fix och en Gyros Pork stärker min hungriga lekamen som har fått vänta allt för länge på ett energiintag. Jag väljer att avnjuta intaget under trädkronorna på ΩΡΑΙΑ ΠΕΝΤΕΛΗ som jag besöker varje gång jag är i Aten. Inte för att maten är exceptionellt bra utan mer för att det känns som min hemmakrog. Medan jag intar livets goda betraktar jag människorna som rör sig i området; de gråhåriga och rökande pantertanterna som stämt lunchträff, tyskarna som tror att ingen förstår vad de samtalar om och varubuden som rutinerat parkerar på samma sätt som när jag glömde lägga i handbromsen och bilen for över stock och sten för att till slut mörda en syren. Det är svårt att beskriva men hela den här processen ger en själslig ro som jag har svårt att hitta någon annanstans.

Bil i Psiri Aten
Psiri, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Efter lunchen fortsätter jag att vandra runt i Monastiraki, Plaka och Anaftiko. De områden som både lockar flest turister men som också är bland de äldsta delarna av Aten och som bjuder på en rikedom av antika lämningar i stark kontrast till modern frustration. Systematiskt betar jag av mina domäner, noterar nya restauranger och stängda tillhåll. Jag har sinnesro, småler och lullar fram i gränderna utan att tänka på att tiden går och att solen snart går ner.

Fasad PLaka Aten
Plaka, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag köper mig en flaska kretiskt vin, en påse nötter och går tillbaka till hotellet. Imorgon är en annan dag och jag ska ägna några minuter åt att fundera på vad jag ska hitta på imorgon. Det finns ett par saker som jag inte har upplevt ännu men det finns även ett par saker jag vill återuppleva. Känslan i morgon bitti får helt enkelt avgöra. Jag är tillbaka, jag är på plats och det känns som att jag har kommit hem.

Så packar jag på mina öluffarresor

Packning Öluff 2016
Mina nödvändiga reseprylar att ha med sig. (Foto: Markus Olsson)

Efter ett antal öluffar i Grekland har jag min topp-sju-lista över prylar som jag alltid har med mig i min ryggsäck när jag öluffar:

1. Fickkniv (multi)

En liten fickkniv med en rad olika funktioner har jag alltid haft nytta av. Om inte annat så för korkskruven och kapsylöppnaren som finns i den variant jag har. Jag tycker även att den är bra att ha med sig under mina vandringar då jag aldrig vet vad som kan hända och vilka situationer jag råkar ut för. Hittills har det mest handlat om så oskyldigt som att samla växter och att skära av skott på de växter jag drömmer om att kunna driva upp här hemma.

2. First Aid Kit

Om olyckan skulle vara framme så tycker jag att det är skönt att ha det nödvändigaste med sig. Än så länge har jag aldrig behövt nyttja innehållet i kittet men det är en trygghet att det finns med i ryggsäcken.

3. Resebestick

Som en grekisk yoghurt-älskare måste jag förstås ha verktyg med mig som tillåter intagandet av yoghurten när helst och var helst. Jag bor ofta i rum med ett kylskåp och de gånger jag vill fixa lite frukost själv är det bra att ha bestick tillgängligt för det finns inte alltid att tillgå.

4. Resebrandvarnare

Åter igen en säkerhetpryl. Jag har nog aldrig sett en brandvarnare i de uthyrningsrum jag har bott i och den här varianten går även att montera som ett larm på dörren ifall man är ängslig över ovälkommet besök.

5. Pannlampa

Om det blir strömavbrott efter mörkrets inbrott kan det vara skönt att ha tillgång till en ljuskälla. När solen har gått ner blir det verkligen mörkt och för att slippa famla runt i bristen på ljus har jag med mig en pannlampa.

6. Y3

På de små öarna finns det inte alltid tvättmöjligheter och det kan vara skönt att skölja upp småplagg efter någon vecka på luffen. Med tanke på att jag inte kan bära med mig olika kläder för hela reseperioden så måste jag kunna tvätta dem under resan.

7. Strandhandduk (microfiber)

Det blir alltid en hel del strandtid på mina öluffar och en strandhandduk i microfiber (180x87 cm) är alltid smidigt att ha med sig. Den tar minimalt med plats till skillnad mot ett vanligt strandbadlakan och du slipper ta boendets handdukar med dig som du sedan ska använda efter duschen.

I övrigt packar jag mina kläder i påsar. Det är påsar som är sydda av nät som jag har köpt i en resebutik. Jag brukar dela upp packningen så att alla t-shirts ligger i en påse, underkläder i en annan osv. Då är det lätt att få fram dem ur ryggsäcken utan att riva omkring i hela packningen. För smutskläder använder jag en vanlig plastpåse så att eventuell lukt inte går ut i hela väskan.

När det gäller min ryggsäck så har jag en ryggsäck som är på 50 liter med öppning i locket, på framsidan och underifrån. Det underlättar att ha flera öppningar till ryggsäcken så att du enkelt kommer åt specifika plagg eller prylar utan att behöva riva ur allting. Jag valde dessutom en ryggsäck som har ett litet fack i midjebältet där jag kan lägga småsaker som jag snabbt vill komma åt utan att behöva ta av mig ryggsäcken. Det kan vara pass, pengar, fickkniven eller färjebiljetten.

Eftersom jag har rätt mycket teknik med mig när jag är ute och reser i form av dator, mobil, två olika kameror och stativ så har jag en liten 15 liters ryggsäck som jag lägger allt värdefullt i. Det känns bra att ha det med sig när jag lägger ifrån mig den stora väskan på någon utav färjorna. Oftast får du inte ta med dig bagaget upp på däck och jag tycker det kan kännas lite osäkert att lämna dyr teknik nere på lastbryggan. Den lilla ryggsäcken använder jag även när jag ger mig ut på dagsvandringar eller går till en strand.

Det sägs att om man rullar sina kläder så tar det mindre plats. För mig blir det dock ingen skillnad när jag gör det oavsett hur tight jag rullar ihop dem men prova dig fram för att se hur det blir för dig. Det gäller ju att få plats med allt som ska med.

Efter alla resor packar jag annorlunda och har med mig nya prylar varje gång men det gäller att, som med så mycket annat, hitta just sitt sätt att packa och sitt sätt att resa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Fetaostens dag 15:e oktober: pizza med fetaost och kantareller!

I butik finns både fetaost och ostar som liknar fetaost men den riktiga, traditionella fetaosten som får kallas fetaost får enbart tillverkas i vissa regioner i Grekland enligt ett EU-beslut från 15 oktober 2007. Den riktiga fetaosten ska till största delen bestå av fårmjölk men kan även bestå av en viss del getmjölk men som då aldrig får överstiga 30 % av den totala mängden mjölk.

För mig som grekofil är fetaosten synonymt med Grekland och smakminnena tar mig alltid tillbaka till fantastiska semestrar vid Medelhavet med goda vänner och vackra miljöer. Ikväll kommer jag för en stund resa tillbaka till de vackra miljöerna i den grekiska övärlden medan det utanför mitt fönster kommer vara lika svart som natten efter det att mörkret har fallit. För att samtidigt hylla den svenska hösten så kommer kvällens middag bli en pizza med svenska kantareller och grekisk fetaost. Tänk vad en vit ost kan göra med sinnena!

Pizza med fetaost och kantareller
Pizza med fetaost och kantareller. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser

Pizzadeg (två stora eller fyra små pizzor)

25 gr jäst
2,5 dl ljummet vatten
2 msk olivolja
0,5 tsk salt
6-7 dl vetemjöl

Fyllning

200-300 gr kantareller
0,5 gul lök
1 klick smör
Salt
150 gr Fetaost
Färsk oregano

Enkel tomatsås

1 dl tomatpuré
1 msk olivolja
1 msk torkad oregano
Vatten

Tillagning

Börja med pizzadegen. Smula jästen i en bunke och rör ut den med fingervarmt vatten. Tillsätt olivolja, salt och mjöl och arbeta ihop till en smidig deg. Knåda degen i cirka tio minuter för att frigöra gluten. Jäs degen övertäckt i cirka en timme.

Värm ugnen till 225 grader.

Hacka löken. Stek kantarellerna tills all vätska har förvunnit. Lägg i en klick smör tillsammans med löken. Stek allt tills löken blivit genomstekt och svampen blivit lite krispig. Salta.

Blanda tomatsåsen.

När degen har jäst färdigt delar du den i så många delar som du vill göra antalet pizzor. Kavla ut degbitarna på ett mjölat bord. Bred på tomatsås och fördela kantarell- och lökblandnigen på pizzorna. Smula fetosten över pizzan och avsluta med att strö över färsk oregano. Grädda pizzorna i mitten av ugnen i cirka 10-15 minuter. Ha hela tiden koll så att de inte bränns och ta ut dem när du tycker att de har fått fin färg.

Ta ut kontanter i Grekland eller växla Euro här hemma?

Ska du växla pengar innan du åker till Grekland eller går det lika bra, eller ännu bättre, att ta ut pengar när du väl är på plats? Vad förlorar du på och vad vinner du genom att göra det ena eller det andra? Att kunna växla enligt den officiella växelkursen är knappast görligt men genom att kolla upp vilka villkor din bank och ditt kort erbjuder så kan det löna sig i längden att ta ut pengar på ett visst sätt.

ATM Bankomat
Ta ut kontanter. (Foto: Pixabay)

Sammanfattning:

  • Kolla upp vilka villkor din bank har och vad som gäller för ditt betalkort
  • Undvik uttagsautomater på flygplatser
  • Betala alltid i lokal valuta, i det här fallet Euro, när du betalar med kort i butik
  • Det är oftast mest förmånligt att ta ut Euro i bankomat (Alpha Bank) på plats i Grekland

Växla på valutaväxlingskontor i Sverige

Ett valutaväxlingskontor i Sverige tar i regel inte ut någon växlingsavgift om du vill växla från svenska kronor till Euro. Däremot kan det vara så att de erbjuder en sämre växlingskurs än den du erhåller om du tar ut kontanter via en bankomat i Grekland eller till och med här hemma. I slutändan handlar det om att jämföra växlingskurserna men oftast är det så att ett växlingskontor erbjuder en sämre kurs än flera andra alternativ.

Ta ut kontanter (Euro) i en bankomat i Sverige

De flesta bankomater i Sverige erbjuder möjlighet att ta ut kontanter i Euro. Det ger i regel en växlingskurs som står sig väl i konkurrens mot växlingskontorens kurser och kan vara ett bättre alternativ än att kliva in på ett växlingskontor. Det handlar helt enkelt om att kolla vilken aktuell kurs som gäller vid uttagstillfället och det gäller att ha växlingskontorets kurs i huvudet för att kunna göra den omedelbara jämförelsen.

Ta ut kontanter (Euro) i bankomat i Grekland

Att ta ut kontanter i bankomat på plats i Grekland har varit ett av de mest förmånliga sätten att hantera valutaväxlingen på. Numera tar de flesta grekiska banker en avgift på några Euro för detta vilket egentligen strider mot vad som gäller för kontantuttag inom EU. Vi får alltså se hur länge de kommer att kunna göra detta innan någon prominent del av EU kliver in och justerar avgiften.

Om du väljer att ta ut pengar i en bankomat i Grekland ska du försöka hitta Alpha Banks bankomater som än så länge är den bank som inte tar ut en extra avgift. Om du vid uttagstillfället får frågan om du vill ta ut i Euro eller svenska kronor ska du alltid välja Euro (=Decline Conversion). Det brukar alltid löna sig i slutändan då det kan skilja upp till fem procent gentemot den fasta kurs i svenska kronor som erbjuds vid uttagstillfället.

Se även till att kolla upp villkoren för just ditt betal- /uttagskort. Det kan skilja sig en del åt när det kommer till valutaväxlingspåslag och extra uttagsavgifter.

Oftast är bankomater på flygplatsen det absolut dyraste sättet att ta ut pengar på då de har fasta växlingskurser som sällan är förmånliga. Se därför till att ha några "ören" med dig för eventuella transporter från flygplatsen till ditt boende.

Att betala med kort i Grekland

I butiker kan du emellanåt bli erbjuden att betala i svenska kronor vid betalning. Visst kan det kännas smidigt att vid köptillfället betala med en bestämd valutakurs och få ett kvitto med beloppet i svenska kronor. Det är dock inte särskilt förmånligt att göra det då företaget har fria händer att själva bestämma valutakursen och där påföljden i regel blir att företaget sätter en kurs som är betydligt högre än om du väljer att betala i Euro. Om du blir erbjuden att betala i svenska kronor så har du alltid rätt att få betala i den lokala valutan och butiken är skyldiga att informera om valmöjligheten.

Kolla även upp vad ditt betalkort har satt för regler kring köp utomlands. De flesta banker tar ingen avgift för detta men det kan också finnas de som gör det.


Ärligt talat har jag själv inte tagit särskilt stor hänsyn till varken det ena eller det andra när det kommer till hur jag tar ut kontanter. Det har varit en gammal vana att antingen gå till ett växlingskontor här hemma eller gör ett sistaminuten-uttag på Arlanda. Någon enstaka gång har det även blivit ett uttag på flygplatsen i Aten för att ha en kontantkassa att starta med. Men det är klart att det finns pengar att spara genom att kolla upp villkor och att välja uttagssätt. Pengar som man kan göra roligare saker för på en semester.

Jag förespråkar varken det ena eller det andra sättet att ta ut kontanter på och jag förespråkar inga specifika betalkort utan det viktigaste är att kolla upp villkor och avgifter och därefter göra sitt val. Jag kommer i alla fall fortsättningsvis vara mer medveten och då jag ofta reser under flera veckor blir det en hel del uttag under resans gång. Här finns det en del kronor att spara tänker jag.

Källor:

www.forex.se

www.swedbank.se

www.aftonbladet.se

www.europa.eu

 

Nyfiken på Thessaloniki

Thessaloniki nyfiken på

Mina erfarenheter av grekiska städer är inte särskilt stor. Ja, nästan obefintlig. Jag har hittills valt att njuta av Aten och sedan ge mig ut i den grekiska övärlden till små byar och utvilade samhällen. Det är en kombination med kontraster som jag verkligen älskar och kommer att fortsätta med men det börjar bli dags att även lyfta blicken mot Greklands andra städer och framför allt mot Greklands näst största stad; Thessaloniki.

Thessaloniki Aristotele torget
Platia Aristotelous, Thessaloniki. (Foto: Thessaloniki Travel)

Här om dagen var jag åhörare till en presentation av staden som ligger utsträckt som en amfiteater längs kusten i norra Grekland, närmare bestämt i området Mellersta Makedonien. Tack var sitt strategiska läge är Thessaloniki ett av sydöstra Europas viktigaste nav när det gäller handel och transport för vidare frakt norr över mot Europas inland.

Grekiska amabassadören genom mobil
Den grekiska ambassadören Dimitrios Touloupas håller tal. (Foto: Markus Olsson)

Thessaloniki representanter
Dimitra Nikoli från Electra Palace, Filio Loumakou från restaurangen Kioupia och
Dina Tertsi från Miami Seafood Restaurant. (Foto: Markus Olsson)

Men det är inte bara den livliga hamnen som har inflytande på Thessaloniki utan hon är även påtagligt influerad av stadens alla studenter. Thessaloniki är alltså en uttalad studentstad och inhyser Greklands största statliga universitet, Aristotelesuniversitetet. Under presentationen och vid de efterföljande samtalen påpekades fler gånger att stadens karaktär tydligt är influerade av universitet och de andra högre lärosätena i staden. Jag frågade även vilka de mest påtagliga skillnaderna mellan Aten och Thessaloniki är och förutom den tydliga närvaron av studentlivet pratade man om att köket i Aten är mer internationellt medan det i Thessaloniki är utpräglat nationellt. Thessaloniki är faktiskt den stad i Europa som har flest antal barer och kaféer per invånare så vi kommer nog knappast behöva leta efter en dryckesoas i hennes stadsmiljö.

Spiros Pengas
Spiros Pengas, Deputy Mayor of Tourism & International relations. (Foto: Markus Olsson)

Just den kulinariska upplevelsen i Thessaloniki är något som gärna lyfts fram och Thessaloniki är om något ett gastronomiskt resmål. Thessaloniki benämns till och med som den gastronomiska huvudstaden i Grekland. De många matupplevelserna kan utöver alla restauranger upplevas genom Thessaloniki Foodfestival (länk) samt flera mindre festivaler under året som till exempel den populära street food-festivalen. Spiros Pengas (Deputy Mayor of Tourism & International Relations) berättade till och med om när de bjöd in grannskapets alla fantastiska matlagerskor till ett event som slog alla förväntningar. Fantastisk matlagning liksom ligger i generna hos många greker.

Thessaloniki hamnpromenad
Hamnpromenaden, Thessaloniki. (Foto: Thessaloniki Travel)

Thessaloniki har en cirka fem kilometer lång vattenfront med en klassisk och välkänd hamnpromenad. Att strosa längs hamnpromenaden en ljummen sommarkväll har till och med fått sitt eget namn; "Volta". Likt Aten har Thessaloniki även sin egen Riviera där stränder med beach clubs ger stadsupplevelsen en njutbar bredd.

White Tower Pixabay Dimitris Vetsikas
The White Tower, Thessaloniki. (Foto: Dimitris Vetsikas)

Thessaloniki har hela 2300 år på nacken vilket förstås borgar för en plats med en rik historia med flera hundra olika monument från de olika tidserorna. Flera av Greklands världsarv ligger i området och tillsammans med över 30 museum kan den historieintresserade verkligen få sitt lystmäte mättat.

Den chokladintresserade kan också få sitt lystmäte mättat på stadens chokladmuseum (länk) med Europas största chokladvattenfall eller besöka galleriet där den mesta av konsten är gjord av ljuvlig choklad. Jag menar, bara det är ju värt ett besök till Thessaloniki.

Thessaloniki Vy från restaurang
Middag med utsikt, Thessaloniki. (Foto: Thessaloniki Travel)

Jag fick nosa lite grann på Thessaloniki denna förmiddag men min hunger efter att få ta stora tuggor av denna stad väcktes sannerligen. Det blir till att planera in en måltid eller två i Greklands gastronomiska huvudstad och skulle det vara så att jag inte kommer tillbaka så finns det garanterat en plats ni kan leta på; Choklad museet. Eller längs hamnpromenaden. Eller i området Ladadika. Eller i gamla stan Ano Poli. Eller längs Rivieran. Eller...

Thessaloniki i siffror

2300 år gammal
1,1 miljoner invånare
150 000 studenter
5 kilometer kustlinje
5000 flighter till och från Macedonia International Airport
300 soldagar om året
30 museum
100 + historiska monument

Mer information om Thessaloniki

Thessaloniki Travel (länk) 
Engelsk cityguide (pdf)
Thessaloniki Travel-channel på YouTube (länk)

Blogginlägg om Grekland- min bloggkarta över Grekland

Bloggkarta

Hittills har jag varit på 38 olika öar i den grekiska övärlden samt på ett par platser på fastlandet. Några av mina fantastiska Greklandsupplevelser inträffade innan jag var i närheten av att blogga så därför finns tyvärr inga aktuella blogginlägg om dessa platser. Kartan visar därför helt enkelt de platser som jag har bloggat om. Klicka på nålen och få upp länken till den sida där blogginläggen för ön/ staden ligger. När jag tittar på kartan ser jag även alla de platser som jag fortfarande har kvar att besöka och det börjar klia i fingrarna att planera nästa års resa. Men jag håller mig lite till för jag velar fram och tillbaka kring var den ska ta sikte mot...

Jag blir även så där härligt nostalgisk när jag tänker tillbaka på när allt startade 2012 och jag gjorde en sex veckor lång öluff bland flera av de fantastiska öarna i Kykladerna. Kanske är det därför som jag genom åren alltid återvänder dit, dit till den plats där allt startade och där min kärlek till Grekland befäste sig.

Idén med en bloggkarta fick jag här om dagen av resebloggaren ReiseLinda (länk) som genom Google Maps visade var hon hade varit på sin resa genom Tyskland. Jag tycker att kartvyn ger en bra bild över platser där vi har varit och där det finns mer information att hämta och inspireras av.

Så, här är kartan över de platser som jag har skrivit blogginlägg om men mittgrekland.se innehåller även information om fler platser i Grekland. Platser som andra har besökt men som jag fortfarande har på min bucket list. Klicka dig enkelt vidare till den ö, den plats och de blogginlägg som visas på bloggkartan:

Reseinspiration till en Greklandsresa

Reseinspiration till en Greklandsresa

Hur hittar du reseinspiration till en Greklandsresa? Genom bloggar, reseguider och tidningsartiklar? Eller kollar du även in YouTubes stora tillgång av fantastiska videos? Själv går jag igenom alla typer av medier när jag är nyfiken på ett resmål i Grekland.

När min ständiga reslust till Grekland blir allt för stark och det börjar klia i fingrarna av lust att planera nästa Greklandsresa, oavsett hur långt fram i tiden den ligger, så går jag igenom alla typer av medier för att skapa mig en bild av resmålen. Jag har ingen speciell ordning som jag betar av dem utan det sker huller om buller, fram och tillbaka. Jag älskar att läsa om andra resenärers upplevelser, deras tips på unika pärlor och vilka förväntningar som både uppfylls och som utmanas. Jag älskar att krypa upp i soffan med ett resemagasin och läsa en artikel eller bläddra i mina till åren komna reseguider över den grekiska övärlden. Känslor, intryck och aha-upplevelser tillsammans med röriga anteckningar och vikta hundöron leder sedan till nästa steg: YouTube.

Nu börjar jag scanna av det enorma biblioteket av videos om Grekland och hennes resmål som YouTube inhyser. Testar olika sökningar och går igenom olika kanalers material. Jag blir inspirerad, jag blir exalterad, jag drömmer och jag tänker om. Videosen förstärker men kanske till och med gör vissa resmål mindre intresseväckande. Jag kan lägga timmar på att titta, titta och titta. Underbart!

Se bara här på dessa nio fantastiska YouTube-videos från olika platser i Grekland. Visst blir man både inspirerad och ressugen? 

Tio tips för en lyckad ö-luff i Grekland

Färja ankommer Naxos 2018

1. Läs på om de grekiska öarna

Många öar i Grekland har ganska olika karaktär; bergiga, karga, grönskande, med stenstränder, sandstränder, lavastränder eller klippstränder, få bofasta, små byar och städer. Fundera på vad som tilltalar dig mest. Kanske en blandning av allt? Läs på i guideböcker, på webbsidor och i tidningsartiklar. Hitta de öar som lockar just dina sinnen.

2. Planera och var samtidigt beredd att planera om din öluff

Att resa till Grekland och till ögrupperna kan göras på olika sätt; dels genom reguljärflyg, dels genom charterflyg. Du kan välja att flyga reguljärt till Aten med någon av etablerade flygbolagen. Är du ute i god tid så finns det i regel riktigt bra priser. I Aten kan du sedan flyga vidare med inrikesflyg eller ta färjan från Pireus eller Rafina direkt ut i arkipelagen. Charterbolagen som flyger direkt till vissa öar kan både ha koncept med flygstol plus en hotellnatt att starta med eller så finns det möjlighet att boka enbart en flygstol. Har du lite is i magen kan du komma billigt undan.

Skissa upp en resrutt till de öar du vill besöka på din resa. Titta upp hur ofta färjorna går mellan öarna för att se om din planering håller. En bra sida för det är www.openseas.gr (länk). Om du vill läsa mer detaljerat om hur du planerar en öluff via sökmotorer för färjor så kan du göra det här: Sökmotorer för färjor (länk)

Färjebiljetter köper du på enkelt på plats i resebyråer eller nere vid hamnen. Under högsäsong (juli- augusti) kan det vara bra att köpa färjebiljetter någon dag i förväg eller via webben innan du åker till Grekland. Många resebyråerna har handskrivna tavlor där du ser om och när färjorna går. Var även beredd på att ändra din tänkta rutt. Du kommer att möta platser du inte vill lämna, människor som ger fantastiska tips och väderlek du inte rår på. Färjor kan nämligen bli inställda vid blåsigt väder och lägg därför resans sista dagar på den ö från vilken du flyger hem ifrån.

3. Boende påde grekiska öarna

Rum eller studios går bra att boka hemifrån via de vanliga hotellsajterna som till exempel www.booking.com(länk). Priserna är lägre under maj-juni och september-oktober medan de kan stiga ganska kraftigt under högsäsongen juli-augusti. Boka den första natten i förväg så vet du att du har någonstans att landa efter en lång dags resa. Rumsuthyrare finns det gott om, framför allt på de större öarna. De möter upp dig i både hamnen och på flygplatsen och formligen kastar erbjudande efter dig. Under högsäsong kan det vara svårare att hitta lediga rum, men ju tidigare på dagen du letar efter ett, desto större chans är det att du hittar ett. Om du väljer att ordna boende på plats, be att få se rummet innan du bestämmer dig helt och passa på att pruta. Priserna är nästan alltid förhandlingsbara. Kanske kan du förhandla till dig en frukost som annars inte ingår i priset. De flesta rummen har kylskåp och vissa har även kokmöjligheter.

4. Tid på året att öluffa i Grekland

Fundera på när du vill åka på din ö-luff till Grekland. Olika tider på säsongen bjuder på olika upplevelser. I maj-juni är det relativt lugnt på öarna, temperaturen i både havet och i luften är behagliga och det finns gott om boende. Naturen är grön och blommig och det är en bra tid för att vandring. Under juli- augusti pågår högsäsongen med temperaturer upp mot 40 grader på dagarna. Öarna och färjorna belamras av resenärer och det är under augusti länderna runt medelhavet har sin semester. Då gäller det att vässa armbågarna och glömma vad kö heter. Under september-oktober återinträder lugnet och klimatet är som en fin svensk sommar med ljumna kvällar och behagliga vattentemperaturer.

5. Packning för öluffen

När du har planerat din ö-luffarresa och avresan börjar närma sig så är det dags att packa. Försöka att packa lätt, ofta använder du mindre kläder än vad du tror. En lätt packning underlättar när du reser runt och ibland får du promenera en bra bit med väskan. Det finns de som ö-luffar med rullväska och rör du dig bara mellan ett par öar där du bor i samma stad som färjan lägger till så funkar det bra. Ryggsäck är, enligt mig, att föredra när du i ett högt tempo ska av- och på färjorna eller får strosa omkring en stund för att hitta ett boende när du har klivit i land. Flera boenden erbjuder tvättmöjligheter och annars finns det tvätterier i de flesta större byar.

6. Utflykter på din öluff

Lata dagar på stranden kan vara en anledning till ö-luffen men den kan även berikas med olika utflykter. Fråga rumsuthyraren, restaurangpersonalen eller på resebyrån vad som är sevärt eller var den bästa stranden ligger. Ofta får du bra tips som inte alltid beskrivs i reseguider.

7. Mat i Grekland

Inget går upp emot den vällagade grekiska maten på en lokal taverna. Utgå inte bara från menyn utan fråga vad som rekommenderas just idag. Inte allt för sällan får du följa med ut i köket och titta i grytorna innan du bestämmer dig.

8. Hyra bil/ moped på Greklandsresan

Ett utmärkt sätt att ta sig runt på en ö är att hyra ett fordon av något slag. Var noga med att kolla bilen eller mopeden innan du skriver under hyresavtalet. Om det finns skador sedan tidigare, påpeka det för uthyraren så att du inte får stå för den kostnaden när du lämnar tillbaka åkdonet.

9. Kontanter på de mindre grekiska öarna

Om du tillhör den skara som älskar avskildhet och oexploaterade områden på små öar så tänk på att ta med dig åtminstone lite kontanter. Det går ofta bra att betala med kort men det är inte säkert ett det finns en bankomat i den lilla byn du bor i eller att den alltid är i bruk.

10. Var här och nu när du är i Grekland

Var här och nu. Var beredd att ändra din resrutt om du känner att du hittat paradiset eller om färjan har ställts in. Ta vara på tiden du får och njut på den plats där du är. Ö-luffandet ska inte bestå av regler och måsten utan anpassa resan även efter de förutsättningar som ges på plats.

Vill du läsa mer om att öluffa kan du göra det på mittgrekland.se´s sida om att luffa här: Öluffa (länk)

Det här är ett tiidgare publicerat inlägg som jag har gjort mindre uppdateringar i september 2018.

Kir-Yianni Assyrtiko 2017- ett vitt vin ifrån Grekland

Kir Yianni Assyrtiko startbild 1

Read the blogpost in english

Jag har tidigare skrivit om de grekiska vinernas frammarsch och återtåg men nu är jag frestad att skriva att de faktiskt tagit sin rättmätiga plats i besittning. Truppförflyttningen är fullbordad. Domänerna är intagna. Grekiskt vin ska inte behöva upptäckas, bokstaven G ska vara ett självklart uppehåll för konsumenter på Systembolaget. Det finns inte längre någon anledning till en bagatellartad ordväxling om det grekiska vinets beskaffenhet.

I veckan hade jag privilegiet att få möta den grekiska vinproducenten Kir-Yianni och dess ägare Stellios Boutaris. En fängslande man med en rad karismatiska viner i bagaget. Totalt provsmakade vi tio olika viner varav flera finns i Systembolagets beställningssortiment medan kvällens huvudperson, det vita vinet Kir-Yianni Assyrtiko 2017, faktiskt finns i Systembolagets fasta sortiment från och med idag. Opa!

Assyrtiko wine
Kir-Yianni Assyrtiko 2017. (Foto: Markus Olsson)

I 236 butiker kan du nu vid ditt uppehåll intill hyllan för Grekland hitta detta torra, fruktiga och krispiga vita vin. Den utsträckta eftersmaken har inslag av både mineraler, citrus och gröna äpplen. Kir-Yianni Assyrtiko 2017 är ett vin som passar utmärkt till fisk, pastarätter och lätta kycklingrätter samt vita ostar. Vinet har nr 2338 och kostar 99 kronor.

Vinprovning Gondolen
Viner från Kir-Yianni. (Foto: Markus Olsson)

Förrätt Gondolen
Lättgravad röding med tomatconsommé, avkoado och sötmandel. (Foto: Markus Olsson)

Huvudrätt Gondolen
Bakad hälleflundra Barigoule. (Foto: Markus Olsson)

Det gör mig uppriktigt lycklig över att kunna njuta av grekiska viner på hemmaplan. Vin av hög kvalité och långt ifrån den förlegade sinnebilden av den ljuvliga drycken från demokratins vagga.

Viner från Kir Yianni
Viner från Kir-Yianni. (Foto: Markus Olsson)

Vinhuset Kir-Yianni grundades 1997 av Yiannis Boutaris, en av de ledande personerna inom den grekiska vinindustrin, när han lämnade familjevinföretaget som hans farfar grundade 1879. Idag drivs Kir-Yianni av hans son Stellios Boutaris med den klara filosofin: innovation, tradition och kunskap om vinet; från druva till slutkonsument.

Stellios Boutaris 1
Stellios Boutaris, ägare av Kir-Yianni. (Foto: Markus Olsson)

Kir-Yiannis mål är att producera viner som passar den moderna konsumentens smak, som speglar grekiska vingårdars potential i kombination med anrika druvsorter som till exempel den röda druvan Xinomavro.
Kir-Yiannis egendom ligger på fastlandet i norra delen av Grekland i området Makedonien, närmare bestämt i Naoussa och med odlingar i Amyndeon. Området präglas av ett kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar vilket skapar fina förutsättningar för vinodling.

Kir-Yianni är en vinproducent att räkna med, nu och i framtiden, och är du nyfiken på deras viner och kanske till och med ett besök på deras vingård så hittar du ytterligare information på Kir-Yiannis hemsida: https://kiryianni.gr (länk)

Detta inlägg är skrivet utifrån mitt eget val att delta på eventet utan motkrav och innehåller mina egna synpunkter.

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb