Blogg

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Dags att åka hem från Antiparos

Idag kröp en spindel in i mitt öra. Det var obehagligt. Det tog ett tag innan den kom ut igen och vad den gjorde där inne vill jag inte veta. Jag har tillräckligt att drömma om som det är och att jag nu även är värd för spindelns avkomma, är något jag helst vill slippa både fundera och drömma om. Vi minns väl alla Alien-filmerna och hur det kan gå när man är värd för någon annan. Det är väl jag och Sigourney Weaver som vet hur det är att leva med det här. Jag ska nog kontakta henne. För att få ut det odjur som hade krupit in var jag tvungen att dunka huvudet hårt mot marken och den blå handduken. Det var inte helt bekvämt mot det ganska steniga underlaget. Jag tänker att det kan ha sett rätt märkligt ut för övriga solgamar och framförallt för den ryska familjen som låg precis bredvid mig. De började i alla fall prata både högt och snabbt samtidigt som de gestikulerade vilt med sina kritvita lemmar. Tack vare google translate kunde jag få fram att jag hade en spindel i örat: "У меня есть паука в моем ухе." Man vet aldrig när den frasen kan komma att behöva användas igen och därför har jag sparat den i anteckningsfunktionen på mobilen.

Annars har jag haft min sista lata dag här på Antiparos även om det höll på att bli fler. Imorgon åker jag nämligen upp till Aten för att tillbringa sista natten där innan hemfärd. Det visade sig dock att nästan alla färjor var fulla och det var med spätt och stämjärn som resebyrån fick fram en plats på en snabbåt till Rafina. Inte för att jag hade gråtit om jag och mina spindlar fick lov att stanna några dagar till.

Antiparos Kastro

Antiparos, Kastro. (Foto:Markus Olsson)

Här har solen gått ner nu och månen lyser istället stor och klar över Paros berg. Det är framför allt de ljumma kvällarna med det orangefärgade ljuset som jag gillar allra mest. Jag kan sitta hur länge som helst och titta medan ljuset sakta dämpas och mörkret kryper intill, känna alla dofter och låta tankarna sväva iväg. Det är inte ofta man tar sig den tiden hemma. Aftonens middag intog jag med sällskap på en taverna nere vid hamnen. Den ljusa inredningen ändrade färg i takt med att solens strålar försvann och blev för en stund nästan apelsinfärgad. Jag och mitt sällskap var de enda gästerna på restaurangen under de två timmar som vi satt där och tittade ut över havet och bergen. Varje gång jag försökte konversera valde sällskapet att visa sitt intresse på detta sätt. Oförskämt kan man tycka men vi hade ändå en trevlig stund.

Antiparos Hund

Antiparos, hund. (Foto:Markus Olsson)

På vägen upp till hotellet passade jag på att gå in till Vicky´s och köpa mig en glass till som jag sedan avnjöt i en solstol vid den upplysta poolen.

Antiparos Vickys

Antiparos, Vicky´s. (Foto:Markus Olsson)

Nu ska jag gå ut på verandan en stund och titta på månen innan det är dags att packa ryggsäcken och sova en sista natt på Hotel Kastro. I alla fall för denna gång. God natt!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb