Blogg

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Ancient Theaters of Epirus- en resa i en av Greklands vackraste regioner

Epirus start

Tänk dig en plats där berg möter dal, där hav möter land, där nutid möter dåtid och där genuina miljöer härbärgerar engagerande och vänliga människor. Tänk dig underbara stränder, tänk dig förtrollande vandringsleder och föreställ dig antika lämningar som inte lämnar någon oberörd. Tänk nordvästra Grekland, tänk fastlandet, tänk en av Greklands mest spännande regioner. Eller egentligen behöver du inte tänka så mycket för allt det där kan du uppleva på en av Greklands mest mångfacetterade platser, Epirus.

Hitintills har jag endast tagit en liten smakbit av det läckra bakverk som Epirus utgör, men det är just en sådan där smakbit som skapar sug efter mer, mer av det välsmakande finbrödet som finns på det där konditoriet som inte så många hittar till än. Min lilla men ljuva tugga av området bestod främst av besök hos de antika lämningar som har paketerats under benämningen "Ancient Theaters of Epirus". Totalt fem arkeologiska platser med häpnadsväckande amfiteatrar är inslagna i detta knyte med 2500 år av historia och som totalt sett skapar en led på 344 kilometer. Därtill bjuder färdvägen på andra arkeologiska platser, museer, pittoreska byar, butiker och restauranger. Tillsammans har regionen arbetat fram en varierad upplevelse för att visa på områdets potential som destination. Man har helt enkelt skapat en resa som inrymmer fler nyanserade resor.

Epirus är en av Greklands tretton administrativa regioner som i sin tur är uppdelad i fyra prefekturer Arta, Ioannina, Preveza och Thesprotia. Under mina dagar i Epirus bodde jag i Ioannina, en charmig stad intill sjön Pamvotida, som både bjuder på en traditionsrik historia och tidsenligt utbud. Många charterplan till Parga landar på Ioanninas flygplats och alla som tar sikte mot den populära semesterorten får sig en allt för snabb blick av vad Ioannina har att erbjuda. Här finns mycket mer att upptäcka. Hela Epirusregionen har cirka 350 000 invånare varav en tredjedel bor i just Ioannina som är distriktets största stad.

Epirus är en av Greklands fattigaste regioner men med ett slags vackert armod där man just börjat förstå sin fulla potential. Turismen i området är oförtjänt liten även om kustorter som Parga börjar lyfta det organiserade resandet till en mer värdefull nivå. Trots utvecklingen finns fortfarande en stor outnyttjad kraft som bara väntar på att få blomma ut i sin fulla kraft genom resan "Ancient Theaters of Epirus" och de innefattande resor.

De fem arkeologiska platserna med valda avstickare som jag fick ta en välsmakande bit av är:

Dodona

Dodona teater
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

En av de mest mäktiga platserna bland Ancient Theaters of Epirus är Dodona med sin storslagna amfiteater, sin myt om oraklet och det praktfulla heliga trädet. Platsen har en storhet och en slags ödmjukhet inför sitt berättigande. Jag blev märkbart berörd när jag vandrade på området och vindens sus skapade ett svagt ljud bland de färgrika höstlöven. Enligt legenden gav ljust lövens läte svar på frågorna som ställts till oraklet vid Dodona av utvalda präster.

Dodona teater med träd
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Amfiteatern vid Dodona byggdes i stor skala med närmare 17 500 platser för att matcha kung Pyrrhus rikliga ambitioner. Teatern skulle vara tillräckligt stort för att rymma riktigt stora folkmassor eftersom både helgedomen och de idrottsliga spelen intill var välkända i det dåvarande riket.

Dodona hela trädet
Det heliga trädet i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Teatern fick över tid en annan betydelse där den största förändringen troligtvis skedde under kejsarens Augustus tid. Då omvandlades teaterns orkester från en plats för teaterstycken till en arena för vilda djurslagsmål.

Runt år 130 började Dodona sakta förfalla och teatern övergavs i århundraden. I mitten av 1900-talet såg teaterns säten mer ut som stenar utspridda på sluttningarna med orkestern och scenen begravda under jord. Utgrävningar, studier och nyligen gjorda bevarande- och restaurationsarbeten har dock återställt teatern både till form och kapacitet för att ta emot åskådare och föreställningar ännu en gång.

Amvrakia

Amvrakia arkeologisk plats
Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de starkaste kontrasterna till Dodona är den lilla teatern Amvrakia i Arta. Här finns en slags intim känsla av kvartersteater där de få raderna av sittplatser ligger insprängda bland de moderna bostadshusen. Och visst väcker det en viss nyfikenhet kring dess litenhet i relation till så många pompösa teatrar i området?

Amvrakia teater
Teatern i Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Det finns delar av en mycket större teater i Amvrakia men få delar har grävts fram då den till största delen fortfarande är begravd under de moderna byggnaderna. Den lilla teatern som jag fick möjlighet att besöka är faktiskt den minsta teater som hittills har upptäckts i Grekland. Teorin kring den lilla teatern är att den i första hand inte var en plats för skådespel utan snarare en plats för att diskutera administrativa och religiösa frågor.

Amvrakia arkeolog
Arkeolog vid Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

I motsats till de flesta andra gamla grekiska teatrarna byggdes den lilla teatern Amvrakia inte på en naturlig sluttning utan vilar på en uppbyggd lutning. Fundamentet innefattar äldre konstruktioner av husgrunder som dateras till the 5th century BC och till bad som dateras till the 4th century BC. Badrummens golv, gjorda av små svarta och vita stenar, visar bland annat delfiner och en ung Eros som sträcker ut sin hand till en svan.

Med tiden blev Amvrakias lilla teater överbyggd av andra byggnader. Utgrävningar från 1976 visar tecken på både bysantinska, osmanska och slutligen moderna byggnader som täckte denna lilla klenod.

Detour 1: Arta stad med Arta bro

Arta stad
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Arta är egentligen ingen avstickare till Amvrakia då teatern ligger mitt bland ljusa, moderna hus inne i Arta. Anledningen till att jag tar upp Arta är att jag tycker att du ska passa på att åtnjuta vad denna lilla stad på 24 000 invånare har att erbjuda när du ändå tar dig hit. Arta är en perfekt plats för en lunch eller en kopp java under trädkronan på torget du passerar på väg till Amvrakia. Den lilla inblick jag fick i denna stad väckte en upptäckarlust och jag kommer garanterat att återvända hit nästa gång min väg korsar Epirus.

Arta hus
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Den kanske största attraktionen i Arta är den gamla ottomanska stenbron som korsar floden Arachtos. Den 145 meter långa bron ligger längs vägen mellan Ioannina och Arta och du ser den tydligt när du åker över den nya bron som har byggts i närheten. Den gamla bron som i sin nuvarande form stod klar 1612 används idag av fotgängare och hålls upp av fyra stora valv. En imponerande konstruktion och är bara den värd ett besök till Arta.

Arta Bridge Epirus Greece
Bron i Arta. (Foto: Wikimedia Commons)

Detour 2: Kyrkogården Ambracia

Kyrkogården Ambracia Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Längs gatan Kommenou ligger den sydvästra kyrkogården i Ambracia, byggd som en aveny på vilken man kom in i själva staden. Längs båda sidor om avenyn ligger noggrant gjorda gravar där de som ansågs viktigast har ett tecken på den övre kanten. Dessa var i regel ett offentligt arkosolium, det vill säga en slags nischformad grav utsmyckad med måleri.

Kyrkogården Ambracia närbild Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Kyrkogården Ambracia Arta Arkeolog
Arkeolog vid Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Detour 3: Kyrkan Parigoritria

Kyrkan framsida Parigoritria Arta
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

Det är inte ofta jag går igång på kyrkor men ibland händer det att det finns helgedomar som till och med imponerar på mig. Kyrkan Parigoritria i Arta är just en sådan byggnad. Kyrkan stod klar 1289 och är konstruerad som en stor, nästan kvadratisk byggnad med tre våningar. Den centrala kupolen stöds av åtta pelare uppdelade i tre nivåer som du tydligt kan se inne i kyrkan. Det finns också fyra mindre kupoler i varje hörn av kyrkans platta tak.

Arta Kyrkan Parigoritria
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

När du står mitt inne i kyrkan och lyfter blicken upp mot taket och den centrala kupolen ser du Jesus avbildad i mosaik omgiven av änglar och de tolv profeterna. I övrigt finns flera fresker i kyrkan som härstammar både från 1600-talet och 1700-talet.

Nikopolis

Nikopolis Teater Övre del
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Staden Nikopolis byggdes nära sundet vid halvön Preveza, cirka sex kilometer norr om dagens Preveza. Anledningen till att Nikopolis (=segerns stad) byggdes just här är att Octavian ville att alla skulle minnas hans triumf vid sjöslaget i närheten. Han stannade dock inte vid det utan han utsåg Apollo som sitt skyddshelgon och återupplivade spelen som tidigare brukade äga rum i guds ära på platsen. Han lät bygga alla faciliteter som behövs för de nya spelen: en stadion, ett gym, två badkomplex och en teater eftersom spelen innehöll både atletiska och musikaliska tävlingar.

Nikopolis Teater
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Den maffiga romerska teatern Nikopolis med plats för cirka 5000 åskådare var i bruk fram till the 3rd century AD. Hela generationer deltog i teaterns olika uppsättningar. Även den ökända romerska kejsaren Nero försökte sig på både musik och tragedi och oavsett kvalitén på sina insatser vann han givetvis alla utmaningar.

Nikopolis Teater säten
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Till slut dog spelen ut och teatern och de andra faciliteterna övergavs i flera århundraden. En småskalig utgrävning påbörjades på 1960-talet och följdes därefter av mindre insatser fram till nutid där man med mer moderna metoder även återställer en del av Nikopolis forna prakt.

Nikopolis Arkeolog
Arkeolog vid Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Detour 1: The Odeum of Nikopolis

The Odeum of Nikopolis Mur
Vid The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Inte långt från den stora teatern ligger The Odeum och Nikopolis som är resterna av en mindre teaterbyggnad med 1600 platser som på sin tid faktiskt hade tak för att bland annat ge bättre akustik. Byggnaden användes inte bara till teater utan var en plats där man framförde musikaliska stycken, hade musiktävlingar, reciterade poesi och hade politiska möten. Byggnaden är knappt 60 meter lång och är drygt 45 meter djup och hade gator på sin norra, östra samt västra sida medan det på den södra sidan finns lämningar av ytterligare en byggnad innehållande bad och ett atrium.

The Odeum of Nikopolis Utsidan
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

The Odeum of Nikopolis Valv
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Då var The Odeum en del av staden, idag ligger lämningarna mitt bland åkrar och vida vidder och ger den delvis välbevarade platsen en nästan ödelik karaktär. Se till att kombinera besöket vid den stora teatern Nikopolis med en visit här och föreställ dig Nikopolis stad som bredde ut sig runt platsen.

The Odeum of Nikopolis Säten
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Kassope

Kassope teater
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de mest imponerande arkeologiska platserna bland teatrarna i Ancient Theaters of Epirus är Kassope som ligger på en platå drygt 600 meter över havet inbäddad i frodig grönska. Staden grundades under the 4th century BC just för sitt läge som gav både skydd men även kontroll över landsträckan som sträcker sig nord-syd ut mot kusten.

Kassope stad
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kvarteren präglas tydligt av geometrisk ordning och precision där alla offentliga byggnader hade en framträdande position. I början av the early 3rd century BC byggdes en stor teater för att kunna ge teaterföreställningar och för att kunna samlas för att diskutera politiska frågor.

Kassope gata
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Teatern byggdes vid foten av stadens högsta kulle med panoramautsikt över viken med det Joniska havet och Lefkada.

Kassope Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Staden övergavs i slutet av the 1st century BC när stadens invånare tvingades flytta till den nybildade staden Nikopolis. Under de århundraden som följde förföll staden och dess teater. Teaterns placering vid kullen har över tid fått den att sakta röra sig nedåt och stora stenar ovanför sittplatserna har trillat ner och orsakat ytterligare skador. Tack vare det restaureringsarbete som pågår sedan en tid tillbaka kommer man att stadga upp teatern och reparera en mängd skador för att återskapa teaterns forna glans.

Detour 1: Monument of Zalongo

Monument of Zalongo
The Monument of Zalongo. (Foto: Markus Olsson)

The Monument of Zalongo är en skulptur av George Zongolopoulos till minne av kvinnorna från byn Souli som 1803 tillsammans med sina barn begick självmord genom att dansa utför bergskanten för att undgå att tillfångatas av turkarna. Monumentet ligger på 700 meters höjd på Zalongoberget, nära Preveza, och är väl synligt från Kassope. Du kan nå monumentet från klostret Agia Dimitrios där det finns en stenlagd led upp till toppen.

Detour 2: The Oracle of the dead/ Nekromanteion av Acheron

Nekromanteion av Acheron
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron byggnader
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

En annan fantastisk plats är Nekromanteion av Acheron där myten säger att de trogna kunde få svar på sina spörsmål genom att fråga de dödas själar. Den frågvisa fick bo i små rum i upp till en månad som förberedelse till ritualen innan de genom en labyrintliknande ingång fick tillträde till salen där frågan kunde ställas. Troligtvis blev frågeställaren drogade på något sätt när inträdet i rummet skulle ske och upplevelsen var troligtvis rätt diffus.

Nekromanteion av Acheron krukor
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron låg vid den flodbank där floderna Acheron och Kokytus möttes strax utanför staden Ephyra i Epirus. Eftersom dessa floder troddes flyta ned till Hades rike i underjorden ansåg man att Nekromanteion av Acheron var platsen där ingången till dödsriket fanns och att man därmed kunde få kontakt med de dödas själar.

Nekromanteion av Acheron Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Gitana

Gitana teater
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Den mest otippade arkeologiska platsen på Ancient Theaters of Epirus var för mig Gitana som lätt otillgänglig nås via en liten, kurvig väg delvis täckt med buskage. Intill floden Thyamis strand ligger en amfiteater nedanför den stad som en gång funnits där. När vi besökte Gitana pågick ett febrilt arkeologiskt arbete med att restaurera och framhäva gömda och begravda delar.

Gitana teater vy
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana var en av de sjuttio städerna som förstördes i det tredje makedonska kriget. Vid den tiden var staden omkring 200 år gammal, grundad runt mitten av the middle of the 4th century BC för att fungera som Thesprotians huvudstad, en av Epirus tre dåvarande huvudstammar.

Gitana byggdes på en plats med stora fördelar, både i försvarssammanhang och i handel. Floden Thyamis gränsar till staden på tre sidor och erbjuder en enkel tillgång till havet medan bergssidan erbjuder ett tryggt skydd.

Gitana teater namn
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Lämningar från Gitanas stadsarkiv visar ansikten av skådespelare, komedi- och tragedismaskar och andra teman relaterade till dyrkan av guden Dionysus. Teatern var dock inte bara till för skådespel, utan också för politiska församlingar. Några av dessa skulle ha ägt rum år 168 före Kristus före slaget vid Pydna, när medborgarna i Epirus diskuterade vilken ståndpunkt de skulle anta avseende Rom.

Gitana Arkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana och dess teater verkar ha övergivits i slutet av the 1st century BC, efter Octavians framfart och grunden för staden Nikopolis lades. De första systematiska utgrävningarna började i slutet av 1980-talet, betydligt senare än många av de andra arkeologiska platserna i området.

Gitana Huvudarkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Hitta rätt bland Ancient Theaters of Epirus:

Vill du läsa mer om Ancient Theaters of Epirus kan du göra det här: Ancient Theaters of Epirus (länk)

Det här inlägget är ett samarbete med Epirus Region och Vistigreece men tankar, synpunkter och foton är min egna om inte annat angivits.

Akropolismuseet (Acropolis Museum) i Aten

Akropolismuseet

Jag ska erkänna att jag egentligen inte är någon museimänniska. Visserligen imponeras jag omedelbart av utställningens ambitioner men tröttnar ofördröjligen bland alla uppstyrda intryck. Jag blir mätt av den starka upplevelsen och kan inte mata mig själv med ytterligare producerad exponering. Det finns liksom ett stopp. Men lika mätt som jag kan vara vid en måltid så finns det alltid rum för välbalanserade sötsaker. Och akropolismuseet är just precis en sådan sötsak eller kanske snarare just en sådan där fulländad dessert som trots kulturmättnaden lägger sig som bomull kring de intagna upplevelserna.

Akropolismuseet utifrån
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Oavsett vilka monument du har besökt i Aten och oavsett om du har hunnit se Akropolis eller inte så ger besöket på Akropolismuseet en känsla och en stor dos ödmjukhet inför historiens vingslag. Enligt mig kan du besöka museet både före och efter en visit upp på Akropolis, ordningen är av underordnad betydelse. Museibesöket ger sejouren upp på den vita klippan olika dimensioner. Jag har gjort både och med tio års mellanrum och jag uppskattar bäggedera följderna.

Det nuvarande Akropolismuseet i betong, stål och glas som ritades av Bernard Tschumi invigdes i juni 2009, nästan tio år efter det att beslutet om byggnationen fattades. Museet vilar på grova, ljusgrå betongpelare då man vid grundarbetet upptäckte en bosättning från tiden före Kristus som vid museets skapande valdes att bevaras. Delar av bosättningen kan du se genom en öppning i golvet eller genom det tjocka glasgolvet som både präglar entrén men även delar av muséets nedervåning.

Staty inne på Akropolismuseet
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Idag har det nya Akropolismuseet en sammanlagd yta på 25 000 kvadratmeter med utställningsutrymme på över 14 000 kvadratmeter, tio gånger mer än det gamla museet uppe på Akropolisklippan.

Akropolismuseet nedervåningen
Nedervåningen Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Akropolismuseet har fyra ståtliga våningar med olika karaktär och med utställningar från olika tidsåldrar. Entrévåningen (våning 0) symboliserar entrésluttningen på Akropolis som avslutas med en trapp, eller slags symbolisk amfiteater. Längs väggarna visas fynd från Akropolis med omgivning. Våning ett visar föremål från 400-talet före Kristus till 400-talet efter Kristus samt den arkaiska perioden. Våning två är vigd åt restaurangen med sin terrass och en museishop som fokuserar på litteratur. Våning tre (min favorit) är byggd utifrån det storslagna templet Parthenon uppe på Akropolis och ger en 360 graders utsikt mot Akropolis och Aten. Våningen är byggd i precis samma linje som det ursprungliga Parthenon med delar och repliker från templet uppsatta i realistisk höjd, allt för att man som besökare ska få en känsla av det autentiska Parthenon. Det är på något sätt en otrolig känsla som infinner sig på våning tre. Jag känner mig så otroligt liten i en slags storhet, en storhet i tanke, arkitektur och historia. Jag är som ett litet gruskorn i alla denna prakt av vit marmor och modernt grått byggmaterial.

Statyer inne på Akropolismuseet
Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kanske är det så att en av anledningarna till att Akropolismuseet inte gör mig övermätt är själva omslagspapperet kring utställningarna, det vill säga arkitekturen. Det finns en slags intelligent balans som jag hittills inte har upplevt på något annat museum och lika mycket som de historiska föremålen berör mig så känner jag en enorm respekt för arkitekternas idé om museets utformning. Jag hittar ofta platser i Grekland där jag liksom går in i ett slags meditativt tillstånd där jag omättlig kan sitta och titta, insupa miljöerna och där fasta linjer i tid och rum nästan suddas ut. Våning tre på Akropolismuseet är precis en sådan plats.

Våning tre korridor Akropolismuseet
Våning tre, Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Det jag egentligen vill ha sagt med detta inlägg är att även om du inte är en museimänniska så är ett besök på Akropolismuseet väl värt ett besök. Det är inte överbelamrat med utställningsmontrar i rum efter rum, det finns en balanserad ordning på fyra våningsplan med en tilltalande utsikt i alla riktningar. Vid mitt senaste tillfälle på museet hade jag dessutom en guide som berikade besöket när hon med gedigen kunskap berättade om Akropolis massiva historia. Jag spenderade drygt en timme bland utställningarna och det kändes som ett ganska lagom intag av detaljerad kultur den här gången.

Akropolismuseet restaurang
Terrassen, Akropolismuseet, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Hitta till Akropolismuseet


Öppettider Akropolismuseet


Vintersäsong (1 november - 31 mars)


Måndag- torsdag: 09:00 - 17:00
Fredag: 09:00 - 22.00
Lördag- söndag: 09:00 - 20.00

Sista insläpp 30 minuter innan stängning.

Sommarsäsong (1 april - 31 oktober)

Måndag: 08.00 - 16.00
Tisdag-torsdag samt lördag: 08.00 - 20.00
Fredag: 08:00 - 22.00

Sista insläpp 30 minuter innan stängning.


Ytterligare information:Akropolismuseet (länk)

Detta inlägg är ett samarbete med Visitgreece, men tankar, synpunkter och bilder är mina egna.

Så packar jag på mina öluffarresor

Packning Öluff 2016
Mina nödvändiga reseprylar att ha med sig. (Foto: Markus Olsson)

Efter ett antal öluffar i Grekland har jag min topp-sju-lista över prylar som jag alltid har med mig i min ryggsäck när jag öluffar:

1. Fickkniv (multi)

En liten fickkniv med en rad olika funktioner har jag alltid haft nytta av. Om inte annat så för korkskruven och kapsylöppnaren som finns i den variant jag har. Jag tycker även att den är bra att ha med sig under mina vandringar då jag aldrig vet vad som kan hända och vilka situationer jag råkar ut för. Hittills har det mest handlat om så oskyldigt som att samla växter och att skära av skott på de växter jag drömmer om att kunna driva upp här hemma.

2. First Aid Kit

Om olyckan skulle vara framme så tycker jag att det är skönt att ha det nödvändigaste med sig. Än så länge har jag aldrig behövt nyttja innehållet i kittet men det är en trygghet att det finns med i ryggsäcken.

3. Resebestick

Som en grekisk yoghurt-älskare måste jag förstås ha verktyg med mig som tillåter intagandet av yoghurten när helst och var helst. Jag bor ofta i rum med ett kylskåp och de gånger jag vill fixa lite frukost själv är det bra att ha bestick tillgängligt för det finns inte alltid att tillgå.

4. Resebrandvarnare

Åter igen en säkerhetpryl. Jag har nog aldrig sett en brandvarnare i de uthyrningsrum jag har bott i och den här varianten går även att montera som ett larm på dörren ifall man är ängslig över ovälkommet besök.

5. Pannlampa

Om det blir strömavbrott efter mörkrets inbrott kan det vara skönt att ha tillgång till en ljuskälla. När solen har gått ner blir det verkligen mörkt och för att slippa famla runt i bristen på ljus har jag med mig en pannlampa.

6. Y3

På de små öarna finns det inte alltid tvättmöjligheter och det kan vara skönt att skölja upp småplagg efter någon vecka på luffen. Med tanke på att jag inte kan bära med mig olika kläder för hela reseperioden så måste jag kunna tvätta dem under resan.

7. Strandhandduk (microfiber)

Det blir alltid en hel del strandtid på mina öluffar och en strandhandduk i microfiber (180x87 cm) är alltid smidigt att ha med sig. Den tar minimalt med plats till skillnad mot ett vanligt strandbadlakan och du slipper ta boendets handdukar med dig som du sedan ska använda efter duschen.

I övrigt packar jag mina kläder i påsar. Det är påsar som är sydda av nät som jag har köpt i en resebutik. Jag brukar dela upp packningen så att alla t-shirts ligger i en påse, underkläder i en annan osv. Då är det lätt att få fram dem ur ryggsäcken utan att riva omkring i hela packningen. För smutskläder använder jag en vanlig plastpåse så att eventuell lukt inte går ut i hela väskan.

När det gäller min ryggsäck så har jag en ryggsäck som är på 50 liter med öppning i locket, på framsidan och underifrån. Det underlättar att ha flera öppningar till ryggsäcken så att du enkelt kommer åt specifika plagg eller prylar utan att behöva riva ur allting. Jag valde dessutom en ryggsäck som har ett litet fack i midjebältet där jag kan lägga småsaker som jag snabbt vill komma åt utan att behöva ta av mig ryggsäcken. Det kan vara pass, pengar, fickkniven eller färjebiljetten.

Eftersom jag har rätt mycket teknik med mig när jag är ute och reser i form av dator, mobil, två olika kameror och stativ så har jag en liten 15 liters ryggsäck som jag lägger allt värdefullt i. Det känns bra att ha det med sig när jag lägger ifrån mig den stora väskan på någon utav färjorna. Oftast får du inte ta med dig bagaget upp på däck och jag tycker det kan kännas lite osäkert att lämna dyr teknik nere på lastbryggan. Den lilla ryggsäcken använder jag även när jag ger mig ut på dagsvandringar eller går till en strand.

Det sägs att om man rullar sina kläder så tar det mindre plats. För mig blir det dock ingen skillnad när jag gör det oavsett hur tight jag rullar ihop dem men prova dig fram för att se hur det blir för dig. Det gäller ju att få plats med allt som ska med.

Efter alla resor packar jag annorlunda och har med mig nya prylar varje gång men det gäller att, som med så mycket annat, hitta just sitt sätt att packa och sitt sätt att resa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Ta ut kontanter i Grekland eller växla Euro här hemma?

Ska du växla pengar innan du åker till Grekland eller går det lika bra, eller ännu bättre, att ta ut pengar när du väl är på plats? Vad förlorar du på och vad vinner du genom att göra det ena eller det andra? Att kunna växla enligt den officiella växelkursen är knappast görligt men genom att kolla upp vilka villkor din bank och ditt kort erbjuder så kan det löna sig i längden att ta ut pengar på ett visst sätt.

ATM Bankomat
Ta ut kontanter. (Foto: Pixabay)

Sammanfattning:

  • Kolla upp vilka villkor din bank har och vad som gäller för ditt betalkort
  • Undvik uttagsautomater på flygplatser
  • Betala alltid i lokal valuta, i det här fallet Euro, när du betalar med kort i butik
  • Det är oftast mest förmånligt att ta ut Euro i bankomat (Alpha Bank) på plats i Grekland

Växla på valutaväxlingskontor i Sverige

Ett valutaväxlingskontor i Sverige tar i regel inte ut någon växlingsavgift om du vill växla från svenska kronor till Euro. Däremot kan det vara så att de erbjuder en sämre växlingskurs än den du erhåller om du tar ut kontanter via en bankomat i Grekland eller till och med här hemma. I slutändan handlar det om att jämföra växlingskurserna men oftast är det så att ett växlingskontor erbjuder en sämre kurs än flera andra alternativ.

Ta ut kontanter (Euro) i en bankomat i Sverige

De flesta bankomater i Sverige erbjuder möjlighet att ta ut kontanter i Euro. Det ger i regel en växlingskurs som står sig väl i konkurrens mot växlingskontorens kurser och kan vara ett bättre alternativ än att kliva in på ett växlingskontor. Det handlar helt enkelt om att kolla vilken aktuell kurs som gäller vid uttagstillfället och det gäller att ha växlingskontorets kurs i huvudet för att kunna göra den omedelbara jämförelsen.

Ta ut kontanter (Euro) i bankomat i Grekland

Att ta ut kontanter i bankomat på plats i Grekland har varit ett av de mest förmånliga sätten att hantera valutaväxlingen på. Numera tar de flesta grekiska banker en avgift på några Euro för detta vilket egentligen strider mot vad som gäller för kontantuttag inom EU. Vi får alltså se hur länge de kommer att kunna göra detta innan någon prominent del av EU kliver in och justerar avgiften.

Om du väljer att ta ut pengar i en bankomat i Grekland ska du försöka hitta Alpha Banks bankomater som än så länge är den bank som inte tar ut en extra avgift. Om du vid uttagstillfället får frågan om du vill ta ut i Euro eller svenska kronor ska du alltid välja Euro (=Decline Conversion). Det brukar alltid löna sig i slutändan då det kan skilja upp till fem procent gentemot den fasta kurs i svenska kronor som erbjuds vid uttagstillfället.

Se även till att kolla upp villkoren för just ditt betal- /uttagskort. Det kan skilja sig en del åt när det kommer till valutaväxlingspåslag och extra uttagsavgifter.

Oftast är bankomater på flygplatsen det absolut dyraste sättet att ta ut pengar på då de har fasta växlingskurser som sällan är förmånliga. Se därför till att ha några "ören" med dig för eventuella transporter från flygplatsen till ditt boende.

Att betala med kort i Grekland

I butiker kan du emellanåt bli erbjuden att betala i svenska kronor vid betalning. Visst kan det kännas smidigt att vid köptillfället betala med en bestämd valutakurs och få ett kvitto med beloppet i svenska kronor. Det är dock inte särskilt förmånligt att göra det då företaget har fria händer att själva bestämma valutakursen och där påföljden i regel blir att företaget sätter en kurs som är betydligt högre än om du väljer att betala i Euro. Om du blir erbjuden att betala i svenska kronor så har du alltid rätt att få betala i den lokala valutan och butiken är skyldiga att informera om valmöjligheten.

Kolla även upp vad ditt betalkort har satt för regler kring köp utomlands. De flesta banker tar ingen avgift för detta men det kan också finnas de som gör det.


Ärligt talat har jag själv inte tagit särskilt stor hänsyn till varken det ena eller det andra när det kommer till hur jag tar ut kontanter. Det har varit en gammal vana att antingen gå till ett växlingskontor här hemma eller gör ett sistaminuten-uttag på Arlanda. Någon enstaka gång har det även blivit ett uttag på flygplatsen i Aten för att ha en kontantkassa att starta med. Men det är klart att det finns pengar att spara genom att kolla upp villkor och att välja uttagssätt. Pengar som man kan göra roligare saker för på en semester.

Jag förespråkar varken det ena eller det andra sättet att ta ut kontanter på och jag förespråkar inga specifika betalkort utan det viktigaste är att kolla upp villkor och avgifter och därefter göra sitt val. Jag kommer i alla fall fortsättningsvis vara mer medveten och då jag ofta reser under flera veckor blir det en hel del uttag under resans gång. Här finns det en del kronor att spara tänker jag.

Källor:

www.forex.se

www.swedbank.se

www.aftonbladet.se

www.europa.eu

 

Blogginlägg om Grekland- min bloggkarta över Grekland

Bloggkarta

Hittills har jag varit på 38 olika öar i den grekiska övärlden samt på ett par platser på fastlandet. Några av mina fantastiska Greklandsupplevelser inträffade innan jag var i närheten av att blogga så därför finns tyvärr inga aktuella blogginlägg om dessa platser. Kartan visar därför helt enkelt de platser som jag har bloggat om. Klicka på nålen och få upp länken till den sida där blogginläggen för ön/ staden ligger. När jag tittar på kartan ser jag även alla de platser som jag fortfarande har kvar att besöka och det börjar klia i fingrarna att planera nästa års resa. Men jag håller mig lite till för jag velar fram och tillbaka kring var den ska ta sikte mot...

Jag blir även så där härligt nostalgisk när jag tänker tillbaka på när allt startade 2012 och jag gjorde en sex veckor lång öluff bland flera av de fantastiska öarna i Kykladerna. Kanske är det därför som jag genom åren alltid återvänder dit, dit till den plats där allt startade och där min kärlek till Grekland befäste sig.

Idén med en bloggkarta fick jag här om dagen av resebloggaren ReiseLinda (länk) som genom Google Maps visade var hon hade varit på sin resa genom Tyskland. Jag tycker att kartvyn ger en bra bild över platser där vi har varit och där det finns mer information att hämta och inspireras av.

Så, här är kartan över de platser som jag har skrivit blogginlägg om men mittgrekland.se innehåller även information om fler platser i Grekland. Platser som andra har besökt men som jag fortfarande har på min bucket list. Klicka dig enkelt vidare till den ö, den plats och de blogginlägg som visas på bloggkartan:

Tio tips för en lyckad ö-luff i Grekland

Färja ankommer Naxos 2018

1. Läs på om de grekiska öarna

Många öar i Grekland har ganska olika karaktär; bergiga, karga, grönskande, med stenstränder, sandstränder, lavastränder eller klippstränder, få bofasta, små byar och städer. Fundera på vad som tilltalar dig mest. Kanske en blandning av allt? Läs på i guideböcker, på webbsidor och i tidningsartiklar. Hitta de öar som lockar just dina sinnen.

2. Planera och var samtidigt beredd att planera om din öluff

Att resa till Grekland och till ögrupperna kan göras på olika sätt; dels genom reguljärflyg, dels genom charterflyg. Du kan välja att flyga reguljärt till Aten med någon av etablerade flygbolagen. Är du ute i god tid så finns det i regel riktigt bra priser. I Aten kan du sedan flyga vidare med inrikesflyg eller ta färjan från Pireus eller Rafina direkt ut i arkipelagen. Charterbolagen som flyger direkt till vissa öar kan både ha koncept med flygstol plus en hotellnatt att starta med eller så finns det möjlighet att boka enbart en flygstol. Har du lite is i magen kan du komma billigt undan.

Skissa upp en resrutt till de öar du vill besöka på din resa. Titta upp hur ofta färjorna går mellan öarna för att se om din planering håller. En bra sida för det är www.openseas.gr (länk). Om du vill läsa mer detaljerat om hur du planerar en öluff via sökmotorer för färjor så kan du göra det här: Sökmotorer för färjor (länk)

Färjebiljetter köper du på enkelt på plats i resebyråer eller nere vid hamnen. Under högsäsong (juli- augusti) kan det vara bra att köpa färjebiljetter någon dag i förväg eller via webben innan du åker till Grekland. Många resebyråerna har handskrivna tavlor där du ser om och när färjorna går. Var även beredd på att ändra din tänkta rutt. Du kommer att möta platser du inte vill lämna, människor som ger fantastiska tips och väderlek du inte rår på. Färjor kan nämligen bli inställda vid blåsigt väder och lägg därför resans sista dagar på den ö från vilken du flyger hem ifrån.

3. Boende påde grekiska öarna

Rum eller studios går bra att boka hemifrån via de vanliga hotellsajterna som till exempel www.booking.com(länk). Priserna är lägre under maj-juni och september-oktober medan de kan stiga ganska kraftigt under högsäsongen juli-augusti. Boka den första natten i förväg så vet du att du har någonstans att landa efter en lång dags resa. Rumsuthyrare finns det gott om, framför allt på de större öarna. De möter upp dig i både hamnen och på flygplatsen och formligen kastar erbjudande efter dig. Under högsäsong kan det vara svårare att hitta lediga rum, men ju tidigare på dagen du letar efter ett, desto större chans är det att du hittar ett. Om du väljer att ordna boende på plats, be att få se rummet innan du bestämmer dig helt och passa på att pruta. Priserna är nästan alltid förhandlingsbara. Kanske kan du förhandla till dig en frukost som annars inte ingår i priset. De flesta rummen har kylskåp och vissa har även kokmöjligheter.

4. Tid på året att öluffa i Grekland

Fundera på när du vill åka på din ö-luff till Grekland. Olika tider på säsongen bjuder på olika upplevelser. I maj-juni är det relativt lugnt på öarna, temperaturen i både havet och i luften är behagliga och det finns gott om boende. Naturen är grön och blommig och det är en bra tid för att vandring. Under juli- augusti pågår högsäsongen med temperaturer upp mot 40 grader på dagarna. Öarna och färjorna belamras av resenärer och det är under augusti länderna runt medelhavet har sin semester. Då gäller det att vässa armbågarna och glömma vad kö heter. Under september-oktober återinträder lugnet och klimatet är som en fin svensk sommar med ljumna kvällar och behagliga vattentemperaturer.

5. Packning för öluffen

När du har planerat din ö-luffarresa och avresan börjar närma sig så är det dags att packa. Försöka att packa lätt, ofta använder du mindre kläder än vad du tror. En lätt packning underlättar när du reser runt och ibland får du promenera en bra bit med väskan. Det finns de som ö-luffar med rullväska och rör du dig bara mellan ett par öar där du bor i samma stad som färjan lägger till så funkar det bra. Ryggsäck är, enligt mig, att föredra när du i ett högt tempo ska av- och på färjorna eller får strosa omkring en stund för att hitta ett boende när du har klivit i land. Flera boenden erbjuder tvättmöjligheter och annars finns det tvätterier i de flesta större byar.

6. Utflykter på din öluff

Lata dagar på stranden kan vara en anledning till ö-luffen men den kan även berikas med olika utflykter. Fråga rumsuthyraren, restaurangpersonalen eller på resebyrån vad som är sevärt eller var den bästa stranden ligger. Ofta får du bra tips som inte alltid beskrivs i reseguider.

7. Mat i Grekland

Inget går upp emot den vällagade grekiska maten på en lokal taverna. Utgå inte bara från menyn utan fråga vad som rekommenderas just idag. Inte allt för sällan får du följa med ut i köket och titta i grytorna innan du bestämmer dig.

8. Hyra bil/ moped på Greklandsresan

Ett utmärkt sätt att ta sig runt på en ö är att hyra ett fordon av något slag. Var noga med att kolla bilen eller mopeden innan du skriver under hyresavtalet. Om det finns skador sedan tidigare, påpeka det för uthyraren så att du inte får stå för den kostnaden när du lämnar tillbaka åkdonet.

9. Kontanter på de mindre grekiska öarna

Om du tillhör den skara som älskar avskildhet och oexploaterade områden på små öar så tänk på att ta med dig åtminstone lite kontanter. Det går ofta bra att betala med kort men det är inte säkert ett det finns en bankomat i den lilla byn du bor i eller att den alltid är i bruk.

10. Var här och nu när du är i Grekland

Var här och nu. Var beredd att ändra din resrutt om du känner att du hittat paradiset eller om färjan har ställts in. Ta vara på tiden du får och njut på den plats där du är. Ö-luffandet ska inte bestå av regler och måsten utan anpassa resan även efter de förutsättningar som ges på plats.

Vill du läsa mer om att öluffa kan du göra det på mittgrekland.se´s sida om att luffa här: Öluffa (länk)

Det här är ett tiidgare publicerat inlägg som jag har gjort mindre uppdateringar i september 2018.

Hitta i Pireus hamn när du ska ut i den grekiska övärlden

Hitta i Pireus

Det är med skräckblandad förtjusning som jag kommer ner till myllret och det ordnade kaoset i Pireus. Det låter, det svärmar, det doftar och det känns. Var ska jag ta vägen, har jag missuppfattat avstånden och har jag rätt datum på biljetten?

Genom åren har jag dock lärt mig att vara ute i god tid, se till att dubbelkolla biljetten så att informationen stämmer och vid biljettköp alltid fråga vilken gate jag ska till. Hamnen i Pireus är gigantisk!

Gate 8 i Pireus
Vid gate E8 i Pireus. (Foto: Markus Olsson)

Även om jag kliver ut genom den imponerande öppningen vid tunnelbanestationen med viss ångest så växer mitt hjärta till den dubbla storleken bara av att vara där. Jag är på väg, jag ska ut i arkipelagen och jag kommer att känna, tycka och reagera för det jag älskar allra mest; den grekiska övärlden. Jag ignorerar försäljarna och tar sikte ut mot den intensivt trafikerade gatan som löper längs med hamnens östra sida. Jag går förbi kaféer, bagerier, biljettförsäljare och nedlagda butiker. Det är trångt, det är varmt och ryggsäckar tillsammans med rullväskor konkurrerar om spelrummet.

Gate 7 i Pireus
Vid gate E7 i Pireus. (Foto: Markus Olsson)

Har du inte köpt biljetter kan du göra det längs med denna väg, vid ingången till gate E8 eller inne vid flera av gaterna. I regel köper jag min biljett någon dag i förväg då jag vid varje resa startar med några dagar i Aten. När jag har tagit en båt till de Saroniska öarna (Agistri, Egina, Hydra, Poros, Spteses) har jag valt att köpa biljett vid gaten, men alltid i god tid innan avgång.

Gate 1 Pireus
Lägger ut från gate E1 i Pireus. (Foto: Markus Olsson)

Jag har skapat en karta för att förtydliga hur du hittar i Pireus; till de olika gaterna, var de olika transportmedlen till Pireus stannar och avgår, var du kan köpa färjebiljetter och markerat ett förslag på en taverna där jag brukar inta en måltid om jag har lång väntetid.

Röd-orange markör visar gater. Klicka på markören för att se vilken gate det gäller.
Grön markör visar olika transportmedel. Klicka för att se vilket transportmedel som avses.
Gul markör visar resebyråer som säljer färjebiljetter.
Lila markör visar "min" taverna, Old Baker.

Om du har långt avstånd till rätt gate när du kommer till Pireus så går det en "gratis-buss" längs med gaterna inne på området. Den tar dig till rätt gate men det kan vara bra att i förväg ha lite koll på om du ska resa från en gate om ligger långt ut i hamnen så att du hinner ta dig dit i tid.

Det finns flera offentliga toaletter vid gaterna och en rad olika kiosker att köpa förfriskningar vid.

Att ta sig till Pireus

Från flygplatsen

Från och med 1 februari 2018 kan du ta pendeltåg direkt från flygplasten ner till hamnen i Pireus. Tågresan tar cirka en timme.

Du kan även ta tunnelbana via Aten vilket också tar cirka en timme med det byte du behöver göra. Starta resan med att ta tunnelbanan in till stationen som heter Monastiraki. Där byter du till tunnelbanans gröna linje 1 i riktning mot Pireus.

Tågen hittar du enkelt genom att följa skyltningen på flygplatsen.

Du kan även ta direktbussen, X96, som avgår mellan utgång fyra och fem från flygplatsen. Bussen stannar längs med den frenetiskt trafikerade vägen med gaterna på vänster sida i bussens färdriktning. Bussresan från flygplatsen tar cirka 90 minuter.

Från Atens centrum

Buss X80 från Syntagmatorget inne i Aten stannar lite längre bort i Pireus, nära gate nio och tio. Busslinjens syfte är i första hand att transportera resenärer som kommer in med kryssningsfartygen vid gate elva och tolv. Bussresan tar cirka 30 minuter men i Pireus kommer du troligtvis få promenera några minuter för att komma till rätt gate.

Om du istället vill ta tunnelbanan så tar du grön linje 1 från station Monastiraki i riktning mot just Pireus. Tunnelbanan är väl skyltad och det är lätt att hitta. Resan tar lite drygt 20 minuter.

Taxi

Tar du en taxi till Pireus kan du helt enkelt be taxichauffören köra dig till den gate du ska åka ut ifrån. Se till att bestämma priset innan du kliver in i taxin. Kostnaden från flygplasten bör inte ligga på mer än 50 Euro dagtid och in till Aten på runt 25 Euro.

Om du är sugen på att göra en öluff i Grekland kan du läsa allt om det här: Öluffa i Grekland

*Destinationerna från de olika gaterna har hämtats från Pireus Port Authority, www.olp.gr

Sökmotorer för färjor- ett verktyg att planera öluffen i Grekland med

Att planera din öluff i Grekland kan du göra på olika sätt, till exempel genom att läsa öluffarböcker om den grekiska övärlden, genom att kolla upp reseguider och bloggar som skriver om ämnet eller helt enkelt utgå från en karta över Grekland. När du väl har landat i åtminstone en ö du vill besöka kan du även använda sökmotorerna för färjorna som ett verktyg i planerandet. Jag brukar alltid använda detta sätt som en del i planerandet för att få fram hur färjorna går mellan olika öar och när transporterna mellan öarna kan ske. Viktigt att tänka på är att turlistorna och biljettpriser uppdateras över tid under året och flest turer mellan öarna finns under sommarsäsongen.

I första hand använder jag www.openseas.gr. Den sökmotorn är relativt komplett och ger möjlighet att söka efter alla destinationer från en specifik ö med ett enda knapptryck. Det händer dock att inte de små färjorna som trafikerar vissa grekiska öar kommer med i träffarna samt att du inte kan se kostnaden för vissa specifika turer. Om du samtidigt vill planera för kostnaderna som öluffen kommer att ge så brukar jag använda www.greekferries.gr för det ändamålet.

Inlägget är skapat 2016 men uppdaterat i augusti 2018.

Så här brukar jag göra:

I det här fallet kommer jag att starta min öluff på Santorini. Jag har hittat en billig flygstol till en av Kykladernas riktiga pärlor och tycker det verkar vara en bra utgångspunkt för en öluff. Jag landar en fredag och känner att måndag är en bra dag att resa vidare på:

  1. Se till att valet "Round Trip" är bortvalt och välj "Santorini" i listan för avresehamnar (öarna är listade i bokstavsordning). I listan för destinationer väljer du sedan "All ports" för att se resultat över vilka öar som går att nå från Santorini. Eftersom jag vill åka vidare på måndagen väljer jag datumet för den dagen.

    Sökmotorer för färjor 1

  2. Resultat för en vecka kommer upp och en lång lista med olika öar som du kan resa till läggs upp i bokstavsordning. Här ser du även vilka avresetider som finns, vilka färjebolag som kör och restiden mellan destinationerna.

    Sökmotorer för färjor 2

  3. Jag väljer att åka till Amorgos klockan 12.45 med ankomst klockan 13.45, klickar på "Select" varpå alternativet dyker upp på skärmens högra sida, klicka på "Continue to booking" varefter du kommer till en ny sida med detaljerade uppgifter för hela båtens resa. Om det finns en onlinebokning för färjan hittar du knappar för det ovanför den detaljerade färdbeskrivningen. Där hittar du även återförsäljare du eventuellt kan kontakta om det behövs.

    Sökmotorer för färjor 3


    Sökmotorer för färjor 4 ver 2

Därefter fortsätter jag att kolla upp destinationer från Amorgos och vilka öar i den grekiska övärlden som färjorna länkar samman därifrån. På så sätt går jag hela tiden vidare mellan öarna och destinationer och börjar skissa upp en tänkt öluffarrutt.

Om jag sedan vill ha en bild över kostnaderna och det inte finns länkar på www.openseas.gr kan jag ibland surfa in på denna webbsida www.greekferries.gr för att få fram priset på biljetten.

  1. Sök fram resan

    greekferries

  2. Fyll i resesätt och passageraruppgifter. I regel blir det priset som anges som lägsta pris i träffen om du är vuxen och inte reser med bil.

    greekferries 1

  3. Resultat kommer upp och du har möjlighet att boka biljett.

    greekferries 2

Jag brukar inte boka färjebiljetter i förväg då jag oftast reser utanför högsäsong samt att jag alltid vill hålla möjligheten för ändrad resrutt öppen. Skulle jag däremot resa under högsäsong och vara säker på vilka öar i den grekiska övärlden jag vill besöka så kanske jag skulle tänka annorlunda. Om det börjar bli många turister som reser runt när jag är i Grekland så brukar jag köpa min färjebiljett ett par dagar innan avresa och hittills har jag aldrig blivit strandsatt... även om det har varit nära.

Det här är ett sätt att skissa på en öluff i Grekland men som sagt så finns det många sätt att göra det på och givetvis behöver du inte planera alls utan ta dagen precis så som den kommer. Allt hänger på vilken typ av person du är. Själv gillar jag att ha en viss ram att hålla mig inom och jag vill gärna veta vilka möjligheter som finns. När man som jag reser utanför säsong kan det vara lite glesare mellan turerna och det kan bli lite mer pyssel att få ihop det.

Det är i mitten av augusti och jag längtar redan till Grekland men än så länge är det för tidigt att använda sig av detta sätt för att rita upp en öluff för 2019. Just nu låter jag mest Instagram inspirera mig med alla bilder från Grekland som dyker upp i mitt flöde. Vem vet var luffen 2019 bär av?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Fem anledningar att resa till Grekland i september

Startbild Grekland i september

Några av mina bästa greklandsresor ha varit utanför den mest intensiva högsäsongen (juli-augusti) när de stora turistmassorna har lämnat landet och havet är behagligt varmt, klimatet som en svensk sommar och priserna är mer överkomliga. Tänk dig möjligheten att förlänga sommaren i september och samtidigt skona den slitna plånboken jämfört med den tiden på året då klungorna av turister regerar på de grekiska öarna.
Här kommer några förevändningar till varför du ska begära ytterligare några semesterdagar för en resa till Grekland i september:

Vädret

Vädret i september är som en "normal" svensk sommar med sköna och behagliga temperaturer där Medelhavets omhuldande vatten är tilltalande varmt. Kvällarna är angenämt ljumna medan dagarna fortfarande ger en skön värme. Dessutom regnar det sällan i september vilket gör att en septemberresa är ganska solsäker.

Iraklia Grekland September
Vorini Spilia Bay i september, Iraklia. (Foto: Markus Olsson)

Även om vi har haft en brutalt bra sommar här hemma i Sverige så kommer det snart en brun period med regn och lera. Så varför inte ta möjligheten att förlänga denna magiska varma årstid med en vecka på en kobbe i Medelhavet?

Mer om medeltemperaturer under året i Grekland hittar du här: Vädret i Grekland (länk).

Färre turister

I september har de stora turistmassorna deserterat från Grekland och invånarna i länderna runt Medelhavet har återgått till arbetet efter sina semesterperioder. Färjorna är inte längre överfulla och det är lättare att få tag på ett schysst boende. Proppfulla restauranger är inte lika vanligt och allt har liksom börjat gå i ett litet saktare tempo. Det är lugnare, tystare och mer rofyllt.

Om du gillar att spendera lata dagar i en strandförlagd solstol är nu utbudet av dessa betydligt större och du behöver inte längre sicksacka dig fram mellan solkrämsindränkta ben, uppblåsbara vattenleksaker och kylväskor.

Naxos Solstolar
Lediga solstolar utanför högsäsong på Agios Prokopios Beach, Naxos. (Markus Olsson)

Om du även värdesätter arkeologiska lokaliteter så har de ansenliga köerna till dessa reducerats till en mer nätt rad av väntande semesterfirare.

Priset

I och med att färre turister åker till Grekland i september ökar konkurrensen om att fånga upp dem och priserna på boende sjunker till skillnad mot högsäsongen i juli-augusti. Jämförelsevis kan du göra bra fynd och till och med kanske hitta ett boende med bättre standard till en kostnad som annars bara hade räckt till en enkel boning.

Om du tar en sen charterresa kan även priserna på dessa ha sjunkit i och med att skolorna har börjat och efterfrågan på resor har minskat. Back to school kids!

Förlänga sommaren

Markus mittgrekland Paros
Laddar depåerna, Paros. (Foto: Markus Olsson)

Att resa i september är ett bra sätt att förlänga sommaren på, att dra ut lite på den där varma sköna säsongen med sol och bad innan mörkret och kylan gör sitt intåg. Det är en bra chans till att ladda energidepåerna inför hösten och det mindre attraherande arbetet. D-vitamin är viktigt för hela vinterhalvåret och varför inte minska vinterhalvåret med en vecka eller så och lagra lite mer av det organiska ämnet?

Festivaler

Grekland är en perfekt plats att berika sin svultna själ med musik- och kulturevenemang. Det är inte bara D-vitamin vi behöver bunkra upp inför den mörka perioden på året utan även tillskott av kultur- och matupplevelser kan understödja kampen mot det kommande mörkret.

Det finns en rad festivaler som genomförs och/eller avslutas i september. Allt ifrån dans, musik, teater och film till mat, color-run och öl. Om du är sugen på att fylla på det kulturella inre väsendet kan du hitta flera festivaler via All About Festivals (länk). 

Nyfiken på att öluffa? Kolla in mittgrekland.se's sida om att öluffa (länk)!

Uppdaterad information om Paros

Startbild Paros

Efter öluffen jag gjorde i maj/juni i år så finns det nya upplevelser att lägga till den "vita ön" i Kykladerna, Paros. Jag besökte bland annat ett par nya byar och nya stränder men jag återupplevde även tidigare platser fast med helt nya ögon. När jag nu sitter och lägger till informationen så inser jag än en gång vilken fantastisk ö detta är! Byarna runt om på ön är så otroligt vackra och gemytliga. Paros är verkligen en kykladisk dröm!

Trots att jag under min vecka på Paros levde i en konstant intensiv blåst som emellanåt höll på att kasta omkull både mig och min vespa ser jag ändå tillbaka på tiden på Paros med stor njutning. Genom åren har jag bott både i Parikia, Naoussa, Piso Livadi och vid Golden Beach och nu hittade jag ytterligare en plats jag kan tänka mig att lägga några dygn vid: fiskebyn Aliki/ Alyki på Paros sydkust. Stranden är otroligt fin och det finns några charmiga tavernor att spendera eftermiddags- och kvällstimmarna vid med en tallrik av lokala läckerheter och med god dryck i glaset. Jag längtar redan dit!

Aliki Beach Paros
Stranden i Aliki, Paros. (Foto: Markus Olsson)

Är du nyfiken på Paros kan du läsa mer om ön här: Paros (länk)

Vill du läsa mer om att öluffa kan du göra det här: Öluffa (länk)

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb