Blogg

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Första dagen i Aten

Första dagen i Aten

Grafitti

Min illröda hud ömmar, på nattduksbordet hoppar den runda resehögtalaren omkring till Abbas "Does your mother know", min resekompis bättrar på sin röda färg upp vid takpoolen och Mythosen ligger på kylning i det vita badkaret. Jag är här. Jag är i Aten. Jag är tillbaka. Yay!

Innan vi åkte väntade dystra väderprognoser med regn och 18 grader men både nederbörd och låga temperatur lyser med sin frånvaro och precis så som sig bör bränner vi vinterns blekvita hud bara genom att titta ut genom fönstret. Det ska svida lite i skinnet efter de första solsekunderna, det hör liksom till. Idag har vi strosat omkring bland Atens klotter, historiska monument och de horder av folkmassor som vill göra precis samma sak. Det doftar, det låter och det smakar. Det är precis det som Aten är; lukt, ljud och arom. Jag har inte alltid varit ett förtjust i Aten men med tiden har jag lärt mig uppskatta denna kokande gryta med både sina brister och fördelar. Det är som så mycket annat i Grekland, det är bara att gilla läget och istället njuta av inställningar och situationer.

På förmiddagen gick vi till Panathinaikon stadion för att beskåda byggkonstruktion och fascineras över vad man en gång lyckats bygga. Därefter, via Zapions utställnings- och kongresshall, landade vi i Plaka och sippade på en stor Freddoccino i den stekande solen med arkeologiska under bakom ryggen. Att bara sitta och beskåda alla människor är ett nöje i sig. Jag menar, vi hade aldrig annars, glosögda, fått se kanske världens största kvinnliga attribut i en alltför illasittande, alltför randig tröja. Ej heller hade vi fått beskåda uppklädde gammel-Kostas som med sin fyrbente vän sakta strosade fram eller damerna i beiga, välstrykta söndagskläder som med sina av två liter hårspray tuperade frisyrer skulle kunna stånga ihjäl vilken otäck karl som helst. Vi satt, vi tittade och vi brände oss i solen.

Panathinaikon stadium

Panathinaikon stadion.

Zapion Exhibition and Congress Hall

Intill Zapions utställnings- och kongresshall.

Nu är Mythosen snart urdrucken och en middag i den svala kvällsluften väntar. Imorgon lämnar vi denna kastrull för att bege oss ut i arkipelagen och första anhalten efter nattfärjan är Lesbos (Lesvos).

Min illröda hud ömmar, på nattduksbordet hoppar den runda resehögtalaren omkring till Abbas ”Does your mother know”, min resekompis bättrar på sin röda färg upp vid takpoolen och Mythosen ligger på kylning i det vita badkaret.  Jag är här. Jag är i Aten. Jag är tillbaka. Yay!

Innan vi åkte väntade dystra väderprognoser med regn och 18 grader men både nederbörd och låga temperatur lyser med sin frånvaro och precis så som sig bör bränner vi vinterns blekvita hud bara genom att titta ut genom fönstret.  Det ska svida lite i skinnet efter de första solsekunderna, det hör liksom till.  Idag har vi strosat omkring bland Atens klotter, historiska monument och de horder av folkmassor som vill göra precis samma sak. Det doftar, det låter och det smakar. Det är precis det som Aten är; lukt, ljud och arom. Jag har inte alltid varit ett förtjust i Aten men med tiden har jag lärt mig uppskatta denna kokande gryta med både sina brister och fördelar. Det är som så mycket annat i Grekland, det är bara att gilla läget och istället njuta av inställningar och situationer.

På förmiddagen gick vi till Panathinaikon stadion för att beskåda byggkonstruktion och fascineras över vad man en gång lyckats bygga. Därefter, via Zapions utställnings- och kongresshall, landade vi i Plaka och sippade på en stor Freddoccino i den stekande solen med arkeologiska under bakom ryggen. Att bara sitta och beskåda alla människor är ett nöje i sig. Jag menar, vi hade aldrig annars, glosögda, fått se kanske världens största kvinnliga attribut i en alltför illasittande, alltför randig tröja. Ej heller hade vi fått beskåda uppklädde gammel-Kostas som med sin fyrbente vän sakta strosade fram eller damerna i beiga, välstrykta söndagskläder som med sina av två liter hårspray tuperade frisyrer skulle kunna stånga ihjäl vilken otäck karl som helst. Vi satt, vi tittade och vi brände oss i solen.

Nu är Mythosen snart urdrucken och en middag i den svala kvällsluften väntar. Imorgon lämnar vi denna kastrull för att bege oss ut i arkipelagen och första anhalten efter nattfärjan är Lesbos (Lesvos).

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb