Blogg

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Charter och gruppresor till Grekland 2019

Charter till Grekland 2019

Även i år sprakar vedspisen i köket och eldstungorna kämpar mot den kylslagna luften som krupit in inomhus. Tankarna seglar iväg mot varma Greklandsresor, soldränkta stränder och känslig solbränd hud. I min iver att få njuta av tankar om Grekland har jag sammanställt de största researrangörernas olika charter-/ gruppresedestinationer i Grekland för 2019. Vissa utav resmålen når du genom att resa till ett annat resmål vilket till exempel gör Apollos lista över destinationer extra lång.

Själv är jag i den fasen att jag börjar fundera på var i Grekland jag ska åka till den här sommaren. Jag flyger allt som oftast till Aten och plockar sedan ihop min resa genom att ta färja eller inrikesflyg vidare ut i övärlden. Eller blir det kanske fastlandet i år?

Hur man knådar ihop sin resa är förstås väldigt olika, en del kör på bake-offvarianten medan andra bakar från grunden. Oavsett vad så brukar resultat bli minst lika bra.

Kolla in listan över charter och gruppresor i Grekland 2019:

Airtours

Aten (weekend)
Halkidiki
Karpathos
Kefalonia
Korfu
Kos
Kreta
Lefkas
Mykonos
Parga
Rhodos
Samos
Skiathos
Skopelos
Thassos
Zakynthos

Apollo

Alonissos
Ammoudia
Antiparos
Aten
Halkidiki
Ios
Kalymnos
Kanali
Karpathos
Kefalonia
Korfu
Kos
Kreta
Lefkas
Leros
Milos
Mykonos
Naxos
Parga
Paros
Paxos
Peloponnesos/ Kalamata
Pserimos
Rhodos
Samos
Santorini
Sivota
Skiathos
Skopelos
Symi
Thessaloniki
Tilos
Vrachos
Zagoria
Zakynthos

Detur

Kreta
Rhodos

Solresor

Aten
Kreta
Loutraki
Peloponnesos
Rhodos
Zakynthos

Tema Resor

Egina
Fastlandet
Karpathos
Kreta
Peloponnesos (kryssning)
Samos
Zakynthos

Tui

Aten
Kalymnos
Korfu
Kos
Kreta
Patmos
Rhodos
Samos
Zakynthos

Ving

Alonissos
Aten
Halkidiki
Kalymnos
Karpathos
Kavala
Korfu
Kos
Kreta
Lefkas
Lesbos
Pargaområdet
Rhodos
Santorini
Skiathos
Skopelos
Symi
Telendos
Thassos
Thessaloniki
Tilos

Uppgifterna är hämtade från respektive resebolags hemsida 2019-01-21.

Semla med grekisk sallad och fetaostkräm- en osannolikt god förrätt

Grekisk sallad semla 2

Okej, det här är ingen semla i dess rätta bemärkelse utan snarare ett sätt att servera en grekisk sallad på. Förslagsvis om förrätt. Lite småroligt om inte annat men det blev också riktigt gott. Och okej, det är ett tag kvar till fettisdagen men vad gör man inte för att fylla sina depåer?

Det kompletta receptet på frallorna (semlorna), grekisk sallad och fetaostkräm hittar du här: Semla med grekisk sallad och fetaostkräm (länk)

 

Grekisk sallad semla 1
Semla med grekisk sallad och fetaostkräm. (Foto: Markus Olsson)

Båtpass för dig som ska öluffa- Interrail Greek Island Pass

båtpass

Visste du att du kan kombinera tågluff genom Europa med öluff i Grekland? Eller helt enkelt bara köpa ett slags öluffarpass- Interrail Greek Island Pass?

Jo, så är det och för mig som älskar att vara på väg, att ständigt se landskapet förändras runt omkring mig, så är detta en ultimat kombination. Tänk att få uppleva stora delar av Europa och samtidigt veta att de grekiska öarna väntar längs vägen.

Med ett interrailkort kan du alltså tåga genom Europa och med ett Interrail Greek Island Pass kan du sedan utforska några av de grekiska öarna med ett och samma luffarkort. Kortet är giltigt i en månad och gäller även för färja mellan Italien och Grekland.

Det finns en del saker att tänka på:

Endast europeiska medborgare kan resa med en Interrail Greek Island Pass. För övriga medborgare gäller Eurail Greek Island Pass.

Interrail Greek Island Pass är endast giltigt på de fartyg som tillhör Attica-gruppen och det innebär att särskilda villkor gäller (se nedan). Färjetrafiken kräver reservationer på alla avgångar och det är bra att göra dessa reservationer i förväg då det framför allt under högsäsongen kan bli fullt på färjorna. Reservationerna måste hämtas ut i hamnen innan du kliver ombord på färjan.

Interrail Greek Islands Pass har en giltighetstid på en (1) månad och omfattar följande:

• Två internationella resor mellan Italien (Venedig, Ancona eller Bari) och Grekland (Patras eller Igoumenitsa)
• Fyra inhemska resor bland de grekiska öarna
• Tåg och buss mellan Patras och Pireus där färjorna till öarna avgår

Det gå inte att byta ut de internationella färjeresorna mot fler inhemska båtresor i Grekland. Skulle du däremot vilja göra fler färjeturer får du 30 % rabatt på dessa med ditt Interrail Greek Island Pass på färjor som tillhör Attica group (länk). Blue Star Ferries, Hellenic Seaways och Superfast Ferries trafikerar följande öar vilket ger en rad möjligheter att hitta just din paradisö i Grekland:

Kykladerna

Amorgos
Anafi
Andros
Donoussa
Folegandros
Ios
Iraklia
Kea
Kimolos
Koufonissi
Kythnos
Milos
Mykonos
Naxos
Paros
Santorini
Schinoussa
Serifos
Sikinos
Syros
Tinos

Dodekaneserna

Astypalea
Karpathos
Kastellorizo
Kalymnos
Kassos
Kos
Leros
Lispsi
Nisyros
Patmos
Rhodos
Symi
Tilos

Sporaderna

Alonissos
Skiathos
Skopelos

Saroniska öarna och fastlandet

Agisti
Egina
Hermioni (fastlandet)
Hydra
Poros
Porto Heli (fastlandet)
Spetses

Nordöstra Egeiska öarna

Agios Efstratios
Chios
Fourni
Ikaria
Lemnos
Lesbos
Oinousses
Psara
Samos

Kreta

Chania
Heraklion

För fullständiga uppgifter: www.interrail.eu 

Text uppdaterad 2019-01-15 från ett inlägg publicerat 2016.

 

Sevärdhet i Aten: Stavros Niarchos Foundation Cultural Center (SNFCC)

Startbild SNFCC

Det finns en plats i Aten där reslig arkitektur och rik kultur möts, där betong, litteratur och arior växer i varandra. En plats som skapar intryck. Och det vare sig du uppskattar skrifter eller sångspel. Platsen är Stavros Niarchos Foundation Cultural Center (SNFCC), ett kulturkomplex som ligger cirka 4,5 kilometer söder om Aten centrum nere vid Faliro Bay.

SNFCC staty
SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Det är lätt att fastna i de magnifika linjerika byggnaderna och sväljas av den atletiska arkitekturen istället för att tänka på den frodiga kultur som inhyses i byggnadsverken. I SNFCC finns både The National Library och The Greek National Opera som ibland får stoltsera i skuggan av konstruktionen. Vid mitt besök vid SNFCC kapitulerade jag dock helt och hållet för arkitekturen men att kunna få njuta av en opera här står högt upp på min bucket list.

Akvariet från utsidan
SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Det var 2006 som Stavros Niarchos Foundation offentliggjorde sina planer för att finansiera Stavros Niarchos Foundation Cultural Center. Ett projekt som skulle innefatta nya anläggningar både för Greklands nationalbibliotek och den grekiska nationaloperan samt skapandet av Stavros Niarchos Park på cirka 210 000 kvadratmeter. Avsikten med projektet är att utbildning och kultur är samhällets ryggrad och att SNFCC ska vara kotorna i denna stomme.

Akvariet
"Akvariet", SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Först 2013 påbörjades byggandet av kulturcentret som hade föregåtts av en arkitekttävling, geotekniska undersökningar och grundläggande markarbeten. Tre år senare, 2016, stod kulturcentret klart och donerades enligt överenskommelse till den grekiska staten året efter.

Torget
Torget, SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Total kan 4 000 besökare kan vistas på centret samtidigt fördelat på fler byggnader och parken.

The National Library

Biblioteket
Bibliotekets lobby, SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Den närmare 24 000 kvadratmeterstora byggnaden kombinerar ett traditionellt bibliotek med teknisk innovation för att kunna följa samhällets digitala utveckling. Ingången till biblioteket leder in i en stor öppen lobbyn med stora mobiler hängandes från taket där informationsdisken försvinner bort nere i lobbyns högra hörn. Biblioteket är uppdelat i separata områden för vuxna, tonåringar och barn samt har flera ytor för läsning och grupparbeten.

Biblioteket mobil
Bibliotekets lobby, SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Bibliotekets innehav omfattar bland annat över 4 500 manuskript från 9 till 1900-talet och en mängd olika viktiga historiska dokument och arkiv. Greklands nationalbibliotek fungerar även som en plats för utställningar av sina innehav, ett sätt att dela med sig av sin rikedom till besökarna.

Biblioteket vy
Biblioteket, SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Greklands nationalbibliotek, grundat 1832, har som ambition att kunna stödja besökare i alla åldrar i hela utbildningstrappan - från barn och unga vuxna till akademiska forskare.

The National Opera

Operahuset
Foajén i operahuset, SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Det 28 000 kvadratmeterstora auditoriet med 1 400 sittplatser är utformad för att förbättra operaupplevelsen för både besökare och artister. Akustiken, mekaniken och den flexibla scenografin ger möjlighet att kunna inhysa de klassiska operorna men även moderna multimediaproduktioner.

I operahuset finns även en mindre scen med en kapacitet på 400 personer. Där genomförs mer intima produktioner som till exempel mer experimentella nutida musik, dans och dramatiska föreställningar. Den lilla scenen har en flexibel layout utan fasta sittplatser vilket gör den idealisk för experimentella produktioner.
Det nya operahuset ger även olika utbildningsprogram som föreläsningar, seminarier och andra evenemang. Ett särskilt fokus har också riktats till en yngre målgrupp för att stärka operan som musikform hos yngre generationer.

Skulptur SNFCC
SNFCC. (Foto: Markus Olsson)

Oavsett var man egentligen står i arkitekt- och kulturfrågor så är det svårt att säga något annat än att SNFCC verkligen imponerar. Det ger dessutom en intressant bild av en stad där antika lämningar huserar vägg i vägg med moderna byggnader. Och modernare än det här är nästan svårt att hitta i Aten. En av anledningarna till att jag älskar denna stad är just kombinationen av gammalt och nytt, de rika kontrasterna mellan ordnat respektive kaos samt historia och innovation.

Ett besök vid Stavros Niarchos Foundation Cultural Center är ett bra sätt att upptäcka mer av Aten än de klassiska sevärdheterna inne i centrum och ett sätt att få uppleva mer av hur anrik kultur kan förvaltas i modern tappning.

Hitta till Stavros Niarchos Foundation Cultural Center (SNFCC):

Det finns framför allt två smidiga sätt att ta sig till SNFCC. Dels kan du åka med den lilla bussen som transporterar besökare gratis mellan Syntagmatorget (med ett stopp vid tunnelbanestation Syggrou Fix) och kulturcentret. Tidtabellen hittar du här: Tidtabell (länk)

Dels kan du ta spårvagnen från Syntagma och hoppa av vid hållplats Τzitzifies, gå mot Navarhou Votsi street för att sedan svänga höger vid Peististratou street där det finsn en ingång till centret.

Öppettider på Stavros Niarchos Foundation Cultural Center (SNFCC):

Kulturcentret har generösa öppettider och öppnar i regel tidigt på morgonen och stänger sent. Aktuella öppettider hittar du här: Öppettider (länk)

Detta inlägg är ett samarbete med Visitgreece men tankar, synpunkter och foton är mina egna om inte annat angivits.

Vandring på Kimolos

Startbild Kimolos

Det är snart fyra år sedan jag var på den lilla ön Kimolos strax norr om Milos. Min vistelse där var lite avslagen och gick nästan obemärkt förbi. I princip hela befolkningen engagerade sig i en religiös tillställning under dagarna tre och det var knappt möjligt att få sig ett mål mat. Trots att jag var både obemärkt och smått hungrig så skapade det samtidigt unika minnen som gör att jag minns Kimolos så där lite extra mycket.
Som på de flesta öar jag besöker så spenderade jag mina dagar med att vandra och det här är en uppdaterad text från när jag vandrade över ön och vilade under ett fantastiskt naturfenomen: Skiadi.

Skiada Kimolos
Skiadi, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

I morse när jag gick ner till den ovanligt stora restaurangytan för att äta frukost syntes inte de gamla svärföräldrarna som brukligt till utan utrymmet ekade tomt och själlöst. Åtminstone tills den engelsktalande svärdottern tog ett steg framåt och inte längre var ett med den bleka interiören. Jag hoppade till av förvåning och satte mig med öppen mun vid det fyrkantiga bordet med gul- och brunrutig duk. På frågan om vilket kaffe jag ville ha svarade jag med munnen lika öppen som när jag satte mig tills jag stängde den med hjälp av ena handen. Oavsett hur det än lät så fick jag mitt rykande heta morgonkaffet serverat i en vit kaffekopp med tillhörande fat. Njutbart.

Efter en stund kom Kostas med fru in genom dörren och genast gjorde svärmodern ett korstecken mot taket, rusade in bakom disken och kom springande med en flaska vatten. Det verkar vara en synd att servera kaffe utan vatten här och svärdottern fick en blick som kunde bränna sönder de rostade brödskivorna som just skulle serveras mig. Jag åt upp de något brända brödskivorna, drack upp mitt kaffe och satte sedan av på dagens vandring mot Skiadi ner till Mavrospilia och tillbaka till Chora längs med kusten. Vandringen tar ungefär 3,5 timmar och bjuder både på häftiga naturfenomen och vacker utsikt.

Mayrospilia Kimolos
Mavrospilia, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Leden startar på grusvägen som leder ut ur byn och efter någon kilometer visar en skylt med ordet Skiada tydligt när det är dags att vika av till vänster ut på den upptrampade vandringsleden. De gamla stigarna går genom föråldrade, terrasserade landskap och du har utsikt ner mot kusten i princip hela tiden. Gamla bosättningar, inhägnader och murar blandas med böljande fält, blommor och fikonträd.

Skylt Mayrospilia Kimolos
Mavrospilia, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Vandringsleden omfattar inte precis någon restauranggata så någon lunch blev det återigen inte den dagen utan mina hungriga tankar gick istället till kvällens middag då jag skulle festa loss på kött och vin. Trodde jag ja, ända tills jag upptäckte att alla restauranger fortfarande höll stängt för de religiösa begivenheterna och istället blev kvällens skrovmål Mini Bake Rolls, en tomat och yoghurt.

Oavsett vad som styr upplevelserna när jag är ute och reser så skapar det i slutändan oftast goda minnen och jag minns tillbaka på Kimolos med bara ömhet. En stilla, vacker ö med oväntade naturfenomen.

Hus Kastro Kimolos
Kastro, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Vill du läsa mer om Kimolos kan du göra det här: Kimolos (länk)

Recept på Melomakarona

Då har jag bakat den andra av de två vanligaste julkakorna som serveras i Grekland runt jul, Melomakarona. Receptet på den första kakan, Kourabiedes, hittar du här: Recept på Kourabiedes (länk). Ofta serveras dessa kakor tillsammans men som det kakmonster jag är så hann jag äta upp alla Kourabiedes innan Melomakarona var klara.

Melomakarona
Melomakarona. (Foto: Markus Olsson)

Melomakarona är en småkaka med smak av apelsin, kanel och valnötter. När jag har letat recept hittar jag som vanligt en rad varianter av hur denna kaka ska bakas men till slut så valde jag ingredienserna från det familjerecept jag fick mig tillskickat av @chrissgreece. Det receptet är utan honung men i receptet finns även en variant med honung. 

Receptet på melomakarona hittar du här: Melomakarona (länk)

Restaurangtips i Aten: Chocolat Royal i området Thissio

Start Entre Chocolat Royal Athens

Namnet till trots så är restaurang Chocolat Royal inte en restaurang där choklad utövar ett allt för starkt inflytande på menyns anrättningar utan Chocolat Royal är en restaurang med bra och varierad mat, charmig personal och med en underbar utsikt mot Akropolis.

Utsikt Akropolis Chocolat Royal Athens
Utsikt mot Akropolis. (Foto: Markus Olsson)

Vinkarta Chocolat Royal Athens
Vinkarta Grekland, Wine Station, Chocolat Royal, Aten. (Foto: markus Olsson)

Chocolat Royal ligger i området Thissio strax nedanför Akropolis västra sida. Restaurangen består av flera våningar där du i bottenvåningen hittar det som benämns Wine Station. Om du är nyfiken på grekiska viner är Wine Station stället att kunna testa en rad intressanta grekiska viner på. Utbudet omfattar viner från hela Grekland och i samlingen finns 40 olika sorter att glädjas åt. I flera fall kan du även köpa en flaska vin med dig hem. Wine Station anordnar även temakvällar med till exempel jazz samt organiserar olika typer av smakprovningar.

Ancient Gourmet Chocolat Royal Athens
Ancient Gourmet, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Knallar du en våning upp hittar du det som kallas Ancient Gourmet där både dukning och mat speglar antikens Grekland. En spännande möjlighet att prova på matkulturen från en svunnen tid.

Dukning Chocolat Royal Athens
C Restaurant, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

På andra våningen (och på takterrassen) ligger det som heter C Restaurant där grunden i det som serveras är mat från Medelhavet. Rätterna skapas utifrån vad säsongen erbjuder och tillsammans med restaurangens sommelier skapar de en häftig kombination av mat och vin.

Glas vitt vin Chocolat Royal Athens
Grekiskt vitt vin, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Glas rött vin Chocolat Royal Athens
Grekiskt rött vin, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag hade förmånen att avnjuta en flerrättersmåltid på takterrassen en ljummen höstkväll i oktober. Visserligen var terrassen inglasad för kommande höst- och vintersäsong men utsikten var inte mindre berörande för det. Det är något särskilt med att kunna avnjuta en måltid med blicken riktad mot den upplysta, befästa klippan i Aten. Tiden stannar nästan av och sinnet svävar iväg. Det gäller förstås att även kunna fokusera på mat och dryck, men är måltiden av riktig bra kvalitet så är kombinationen av smaklökarnas njutning och det ivägsvävande sinnet oslagbart. Precis så som det är på Chocolat Royal.

Lax Chocolat Royal Athens
Lax, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag frågade vår fängslande servitör vad kopplingen till chokladen är och med ett leende på läpparna svarade han att det idag inte riktigt finns någon sådan men att en gång i tiden när verksamheten startade så startades det som ett kafé och att man trots restaurangens evolution har behållit namnet.

Efterrätt Chocolat Royal Athens
Chokladpaj, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Och jag får nog lov att tacka evolutionen för den angenäma meny vi fick genomleva denna oktoberkväll. Till förrätt avnjöt vi tapas och sallad med getost, till huvudrätt smakade vi både på skaldjursrisotto, lax och lamm för att sedan avsluta med bland annat chokladpaj till efterrätt.

Personal Chocolat Royal Athens
Fantastisk personal, Chocolat Royal, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Chocolat Royal är ett schysst alternativ för en bättre middag när du är i Aten. Det kostar lite mer men samtidigt inte allt för mycket. Jag tycker att du får en bra måltid för det du betalar för och eftersom jag ofta håller relativt hårt i plånboken när jag reser är det emellanåt gottfinnande att lägga en slant på en god middag med en fantastisk utsikt till. Ett gottfinnande för både smaklökar och övriga sinnen.

Restaurangens hemsida: Chocolat Royal (länk)

Hitta hit:

Detta inlägg är ett samarbete med Visitgreece men tankar, synpunkter och foton är mina egna om inte annat angivits.

Grekiska julkakor- recept på Kourabiedes

Okej, det här kanske inte är de vackraste julkakor jag har bakat men de smakar i alla fall riktigt gott.

Kourbiedes är en av de vanligaste kakorna man bakar i Grekland runt jul tillsammns med Melomakarona. Kourbiedes är en enkel smörkaka smaksatt med Metxa och skulle Metaxa inte finnas i skåpet där hemma går det även bra med konjak. Spraya kakorna lite lätt med vatten innan du rullar dem i florsocker så fastnar det lättare.

Fullständigt recept hittar du här: Kourabiedes (länk)

Kourabiedes
Kourabiedes. (Foto: Markus Olsson)

Grekiska pajer, bröd och kakor- en varm och innerlig festival


Grekisk pajfestival

Grekiska matpajer, grekiska efterrättspajer, grekiskt bröd och kakor, kryddor ifrån Grekland och andra grekiska maträtter. Grekisk musik, grekisk dans och en enorm grekisk gästfrihet. Det är Grekiska folkdansföreningen i Sveriges årliga festival på Idungatan.

Jag är fortfarande fylld med energi dagen efter tillställningen som strålade i den mörkaste och regnigaste decemberkvällen. Känslan är nästan overklig och jag funderar på om jag endast såg en film eller om jag verkligen var med på denna varma grekiska fest.

Alla i föreningen
Från vänster den grekiska ambasadören Dimitrios Touloupas, kocken Antonios Kalikatzaros
föreningens ordförande Ellis Christaki, jag och ordförande för det grekiska kulturhuset
Apostolis Papakostas.
(Foto: Nicky Psychari)

Röd om kinderna klev jag in genom dörren till ett myller av glada tillrop, skratt och hjärtliga diskussioner ackompanjerad av klingande musik. I mitten av salen stod fullsatta långbord och längs med väggarna stod grekiska matlagare med serveringsfat fyllda av hemmagjorda pajer, egenbakat bröd och andra delikatesser från Grekland. Jag vinkade till det enda bekanta ansiktet jag såg på andra sidan av det stora rummet och därefter är allt som en enda stor, fet grekisk film. Musiken stängdes av, jag drogs fram på scen, micken slogs på och en presentation på grekiska tog fart. Det enda jag förstod var Markus och blogger. Folk visslade och applåderade och genast flyttades jag runt till den ena personen efter den andra för att bli presenterad. Hela rummet snurrade och jag försökte koncentrera mig på namnen och personerna.

Jag och kock
Antonios Kalikatzaros och jag. (Foto: Nicky Psychari)

Festivalen, 4th Festival of Greek traditional pie, bread and cake, innehåller ett tävlingsmoment där alla gäster röstar fram det godaste brödet, den godaste pajen och den godaste efterrätten. Jag fick en vit papperstallrik i min hand och längs med väggarna fylldes min tallrik med den ena maträtten efter den andra. Ett tjugotal röster bedyrade att just deras anrättning var den godaste. Jag bokstavligen matades med småbitar som sparats just till mig och historier berättades om de anrika recepten som följt med i generationer. Jag kunde inte låta bli att tänka på Mitt stora feta grekiska bröllop och festen när föräldrarna till brudparet för första gången träffades. Hela salen vibrerade av musik, röster, dofter och varma leenden och mjuka beröringar. Och mat. Mat, mat och mat. Mat från olika delar av Grekland som Thrakien, Makedonien, Epirus, Skopelos, Peloponnesos, Kreta och Kefalonia.

Kryddor
Kryddor från Grekland. (Foto: Markus Olsson)

Dans
Grekisk folkdans. (Foto: Markus Olsson)

Just som jag slog mig ner för att börja smaka på de olika pajerna började det dansas grekiska folkdanser och röster runt omkring mig förklarade historien och ursprunget kring just den aktuella dansen. Gladlynta anslöt sig fler och fler i den långa orm som bildades runt långborden. Mitt i allt satt jag storögd och njöt av både smaker och synintryck medan mina bordsgrannar klappade händerna i takt med musiken. Nya ansikten presenterades och roller i föreningen förklarades.

Vinst
Vinnare. (Foto: Markus Olsson)

Mätt och nöjd började kvällen lida mot sitt slut och det alla hade väntat på organiserades snabbt upp framme vid scenen; prisutdelningen. Oavsett vilken placering och vilken typ av anrättning som ropades upp, så applåderade och hurrade publiken högt och lika högt som det applåderades och hurrades, lika glad blev vinnaren oavsett placering. Det var oerhört svårt att välja bland de olika rätterna, allt var lika gott, och det kanske var därför alla hurrade lika högt oavsett placering.

Vinnare
Vinnare för bästa dessert Christos Savlakis. (Foto: Markus Olsson)

Med ett stort leende på läpparna i en drömlik eufori vandrade jag längs med Norrtullsgatan mot Odenplan. Sällan har jag känt mig så levande och så välkommen. Det finns ett grekiskt ord som sammanfattar hela denna kväll, Filoxenia. Filoxenia står för att visa generositet och gästvänlighet till den som befinner sig hemifrån. Vi är nog många som har fått uppleva gästvänligheten i Grekland men det går lika bra att få erfara den bland greker på hemmaplan. Det är ett rent och uppriktigt välkomnande, ett intresse och omhändertagande för den som kommer utifrån. Jag är så otroligt glad att jag fick vara en del av detta denna kväll.

Jag spelar inte i samma division som grekerna när det gäller att tillaga grekiska pajer men jag har gott resultat lyckats med Spanakopita (spenat- och fetaostpaj). Här är mitt recept:

Spanakopita

Spenat och fetaostpaj 2018

Ingredienser (4 port)

600 gr fryst spenat
1 vitlöksklyfta
0,5 gul lök
2 ägg
1,5 dl grädde
200 gr fetaost
50-60 gr pinjenötter
0,5 citron (zest)
salt, peppar
1- 1,5 rulle smördeg
olivolja

Tillagning

Tina spenaten.
Börja med att rosta pinjenötterna i en het stekpanna. Rör om hela tiden så att inte nötterna bränns vid. Häll upp nötterna i en skål. Skiva löken tunt och stek den tillsammans med spenaten och en pressad vitlöksklyfta i olivolja tills vattnet från spenaten har dunstat. Låt spenatblandningen svalna. Värm ugnen till 225 grader. Smörj en pajform med olivolja och tryck ut smördegen i botten och längs kanterna. Spar tillräckligt mycket smördeg så att det räcker till ett pajlock. Förgrädda pajskalet i tio minuter i mitten av ugnen.

Vispa ägg med grädde, smula ner fetaosten och riv ner citronzesten i äggsmeten. Blanda ihop äggsmeten med spenatblandningen och smaksätt med salt och peppar. Tänk på att fetaosten är salt i sig. Fyll det förgräddade pajskalet med ägg- och spenatblandningen. Lägg över smördegslocket och gör några snitt med en kniv så att ångan från fyllningen kan pysa ut. Grädda pajen i mitten av ugnen i 25 minuter eller tills pajen har fåt en gyllenbrun färg.

Ancient Theaters of Epirus- en resa i en av Greklands vackraste regioner

Epirus start

Tänk dig en plats där berg möter dal, där hav möter land, där nutid möter dåtid och där genuina miljöer härbärgerar engagerande och vänliga människor. Tänk dig underbara stränder, tänk dig förtrollande vandringsleder och föreställ dig antika lämningar som inte lämnar någon oberörd. Tänk nordvästra Grekland, tänk fastlandet, tänk en av Greklands mest spännande regioner. Eller egentligen behöver du inte tänka så mycket för allt det där kan du uppleva på en av Greklands mest mångfacetterade platser, Epirus.

Hitintills har jag endast tagit en liten smakbit av det läckra bakverk som Epirus utgör, men det är just en sådan där smakbit som skapar sug efter mer, mer av det välsmakande finbrödet som finns på det där konditoriet som inte så många hittar till än. Min lilla men ljuva tugga av området bestod främst av besök hos de antika lämningar som har paketerats under benämningen "Ancient Theaters of Epirus". Totalt fem arkeologiska platser med häpnadsväckande amfiteatrar är inslagna i detta knyte med 2500 år av historia och som totalt sett skapar en led på 344 kilometer. Därtill bjuder färdvägen på andra arkeologiska platser, museer, pittoreska byar, butiker och restauranger. Tillsammans har regionen arbetat fram en varierad upplevelse för att visa på områdets potential som destination. Man har helt enkelt skapat en resa som inrymmer fler nyanserade resor.

Epirus är en av Greklands tretton administrativa regioner som i sin tur är uppdelad i fyra prefekturer Arta, Ioannina, Preveza och Thesprotia. Under mina dagar i Epirus bodde jag i Ioannina, en charmig stad intill sjön Pamvotida, som både bjuder på en traditionsrik historia och tidsenligt utbud. Många charterplan till Parga landar på Ioanninas flygplats och alla som tar sikte mot den populära semesterorten får sig en allt för snabb blick av vad Ioannina har att erbjuda. Här finns mycket mer att upptäcka. Hela Epirusregionen har cirka 350 000 invånare varav en tredjedel bor i just Ioannina som är distriktets största stad.

Epirus är en av Greklands fattigaste regioner men med ett slags vackert armod där man just börjat förstå sin fulla potential. Turismen i området är oförtjänt liten även om kustorter som Parga börjar lyfta det organiserade resandet till en mer värdefull nivå. Trots utvecklingen finns fortfarande en stor outnyttjad kraft som bara väntar på att få blomma ut i sin fulla kraft genom resan "Ancient Theaters of Epirus" och de innefattande resor.

De fem arkeologiska platserna med valda avstickare som jag fick ta en välsmakande bit av är:

Dodona

Dodona teater
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

En av de mest mäktiga platserna bland Ancient Theaters of Epirus är Dodona med sin storslagna amfiteater, sin myt om oraklet och det praktfulla heliga trädet. Platsen har en storhet och en slags ödmjukhet inför sitt berättigande. Jag blev märkbart berörd när jag vandrade på området och vindens sus skapade ett svagt ljud bland de färgrika höstlöven. Enligt legenden gav ljust lövens läte svar på frågorna som ställts till oraklet vid Dodona av utvalda präster.

Dodona teater med träd
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Amfiteatern vid Dodona byggdes i stor skala med närmare 17 500 platser för att matcha kung Pyrrhus rikliga ambitioner. Teatern skulle vara tillräckligt stort för att rymma riktigt stora folkmassor eftersom både helgedomen och de idrottsliga spelen intill var välkända i det dåvarande riket.

Dodona hela trädet
Det heliga trädet i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Teatern fick över tid en annan betydelse där den största förändringen troligtvis skedde under kejsarens Augustus tid. Då omvandlades teaterns orkester från en plats för teaterstycken till en arena för vilda djurslagsmål.

Runt år 130 började Dodona sakta förfalla och teatern övergavs i århundraden. I mitten av 1900-talet såg teaterns säten mer ut som stenar utspridda på sluttningarna med orkestern och scenen begravda under jord. Utgrävningar, studier och nyligen gjorda bevarande- och restaurationsarbeten har dock återställt teatern både till form och kapacitet för att ta emot åskådare och föreställningar ännu en gång.

Amvrakia

Amvrakia arkeologisk plats
Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de starkaste kontrasterna till Dodona är den lilla teatern Amvrakia i Arta. Här finns en slags intim känsla av kvartersteater där de få raderna av sittplatser ligger insprängda bland de moderna bostadshusen. Och visst väcker det en viss nyfikenhet kring dess litenhet i relation till så många pompösa teatrar i området?

Amvrakia teater
Teatern i Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Det finns delar av en mycket större teater i Amvrakia men få delar har grävts fram då den till största delen fortfarande är begravd under de moderna byggnaderna. Den lilla teatern som jag fick möjlighet att besöka är faktiskt den minsta teater som hittills har upptäckts i Grekland. Teorin kring den lilla teatern är att den i första hand inte var en plats för skådespel utan snarare en plats för att diskutera administrativa och religiösa frågor.

Amvrakia arkeolog
Arkeolog vid Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

I motsats till de flesta andra gamla grekiska teatrarna byggdes den lilla teatern Amvrakia inte på en naturlig sluttning utan vilar på en uppbyggd lutning. Fundamentet innefattar äldre konstruktioner av husgrunder som dateras till the 5th century BC och till bad som dateras till the 4th century BC. Badrummens golv, gjorda av små svarta och vita stenar, visar bland annat delfiner och en ung Eros som sträcker ut sin hand till en svan.

Med tiden blev Amvrakias lilla teater överbyggd av andra byggnader. Utgrävningar från 1976 visar tecken på både bysantinska, osmanska och slutligen moderna byggnader som täckte denna lilla klenod.

Detour 1: Arta stad med Arta bro

Arta stad
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Arta är egentligen ingen avstickare till Amvrakia då teatern ligger mitt bland ljusa, moderna hus inne i Arta. Anledningen till att jag tar upp Arta är att jag tycker att du ska passa på att åtnjuta vad denna lilla stad på 24 000 invånare har att erbjuda när du ändå tar dig hit. Arta är en perfekt plats för en lunch eller en kopp java under trädkronan på torget du passerar på väg till Amvrakia. Den lilla inblick jag fick i denna stad väckte en upptäckarlust och jag kommer garanterat att återvända hit nästa gång min väg korsar Epirus.

Arta hus
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Den kanske största attraktionen i Arta är den gamla ottomanska stenbron som korsar floden Arachtos. Den 145 meter långa bron ligger längs vägen mellan Ioannina och Arta och du ser den tydligt när du åker över den nya bron som har byggts i närheten. Den gamla bron som i sin nuvarande form stod klar 1612 används idag av fotgängare och hålls upp av fyra stora valv. En imponerande konstruktion och är bara den värd ett besök till Arta.

Arta Bridge Epirus Greece
Bron i Arta. (Foto: Wikimedia Commons)

Detour 2: Kyrkogården Ambracia

Kyrkogården Ambracia Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Längs gatan Kommenou ligger den sydvästra kyrkogården i Ambracia, byggd som en aveny på vilken man kom in i själva staden. Längs båda sidor om avenyn ligger noggrant gjorda gravar där de som ansågs viktigast har ett tecken på den övre kanten. Dessa var i regel ett offentligt arkosolium, det vill säga en slags nischformad grav utsmyckad med måleri.

Kyrkogården Ambracia närbild Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Kyrkogården Ambracia Arta Arkeolog
Arkeolog vid Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Detour 3: Kyrkan Parigoritria

Kyrkan framsida Parigoritria Arta
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

Det är inte ofta jag går igång på kyrkor men ibland händer det att det finns helgedomar som till och med imponerar på mig. Kyrkan Parigoritria i Arta är just en sådan byggnad. Kyrkan stod klar 1289 och är konstruerad som en stor, nästan kvadratisk byggnad med tre våningar. Den centrala kupolen stöds av åtta pelare uppdelade i tre nivåer som du tydligt kan se inne i kyrkan. Det finns också fyra mindre kupoler i varje hörn av kyrkans platta tak.

Arta Kyrkan Parigoritria
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

När du står mitt inne i kyrkan och lyfter blicken upp mot taket och den centrala kupolen ser du Jesus avbildad i mosaik omgiven av änglar och de tolv profeterna. I övrigt finns flera fresker i kyrkan som härstammar både från 1600-talet och 1700-talet.

Nikopolis

Nikopolis Teater Övre del
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Staden Nikopolis byggdes nära sundet vid halvön Preveza, cirka sex kilometer norr om dagens Preveza. Anledningen till att Nikopolis (=segerns stad) byggdes just här är att Octavian ville att alla skulle minnas hans triumf vid sjöslaget i närheten. Han stannade dock inte vid det utan han utsåg Apollo som sitt skyddshelgon och återupplivade spelen som tidigare brukade äga rum i guds ära på platsen. Han lät bygga alla faciliteter som behövs för de nya spelen: en stadion, ett gym, två badkomplex och en teater eftersom spelen innehöll både atletiska och musikaliska tävlingar.

Nikopolis Teater
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Den maffiga romerska teatern Nikopolis med plats för cirka 5000 åskådare var i bruk fram till the 3rd century AD. Hela generationer deltog i teaterns olika uppsättningar. Även den ökända romerska kejsaren Nero försökte sig på både musik och tragedi och oavsett kvalitén på sina insatser vann han givetvis alla utmaningar.

Nikopolis Teater säten
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Till slut dog spelen ut och teatern och de andra faciliteterna övergavs i flera århundraden. En småskalig utgrävning påbörjades på 1960-talet och följdes därefter av mindre insatser fram till nutid där man med mer moderna metoder även återställer en del av Nikopolis forna prakt.

Nikopolis Arkeolog
Arkeolog vid Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Detour 1: The Odeum of Nikopolis

The Odeum of Nikopolis Mur
Vid The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Inte långt från den stora teatern ligger The Odeum och Nikopolis som är resterna av en mindre teaterbyggnad med 1600 platser som på sin tid faktiskt hade tak för att bland annat ge bättre akustik. Byggnaden användes inte bara till teater utan var en plats där man framförde musikaliska stycken, hade musiktävlingar, reciterade poesi och hade politiska möten. Byggnaden är knappt 60 meter lång och är drygt 45 meter djup och hade gator på sin norra, östra samt västra sida medan det på den södra sidan finns lämningar av ytterligare en byggnad innehållande bad och ett atrium.

The Odeum of Nikopolis Utsidan
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

The Odeum of Nikopolis Valv
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Då var The Odeum en del av staden, idag ligger lämningarna mitt bland åkrar och vida vidder och ger den delvis välbevarade platsen en nästan ödelik karaktär. Se till att kombinera besöket vid den stora teatern Nikopolis med en visit här och föreställ dig Nikopolis stad som bredde ut sig runt platsen.

The Odeum of Nikopolis Säten
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Kassope

Kassope teater
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de mest imponerande arkeologiska platserna bland teatrarna i Ancient Theaters of Epirus är Kassope som ligger på en platå drygt 600 meter över havet inbäddad i frodig grönska. Staden grundades under the 4th century BC just för sitt läge som gav både skydd men även kontroll över landsträckan som sträcker sig nord-syd ut mot kusten.

Kassope stad
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kvarteren präglas tydligt av geometrisk ordning och precision där alla offentliga byggnader hade en framträdande position. I början av the early 3rd century BC byggdes en stor teater för att kunna ge teaterföreställningar och för att kunna samlas för att diskutera politiska frågor.

Kassope gata
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Teatern byggdes vid foten av stadens högsta kulle med panoramautsikt över viken med det Joniska havet och Lefkada.

Kassope Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Staden övergavs i slutet av the 1st century BC när stadens invånare tvingades flytta till den nybildade staden Nikopolis. Under de århundraden som följde förföll staden och dess teater. Teaterns placering vid kullen har över tid fått den att sakta röra sig nedåt och stora stenar ovanför sittplatserna har trillat ner och orsakat ytterligare skador. Tack vare det restaureringsarbete som pågår sedan en tid tillbaka kommer man att stadga upp teatern och reparera en mängd skador för att återskapa teaterns forna glans.

Detour 1: Monument of Zalongo

Monument of Zalongo
The Monument of Zalongo. (Foto: Markus Olsson)

The Monument of Zalongo är en skulptur av George Zongolopoulos till minne av kvinnorna från byn Souli som 1803 tillsammans med sina barn begick självmord genom att dansa utför bergskanten för att undgå att tillfångatas av turkarna. Monumentet ligger på 700 meters höjd på Zalongoberget, nära Preveza, och är väl synligt från Kassope. Du kan nå monumentet från klostret Agia Dimitrios där det finns en stenlagd led upp till toppen.

Detour 2: The Oracle of the dead/ Nekromanteion av Acheron

Nekromanteion av Acheron
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron byggnader
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

En annan fantastisk plats är Nekromanteion av Acheron där myten säger att de trogna kunde få svar på sina spörsmål genom att fråga de dödas själar. Den frågvisa fick bo i små rum i upp till en månad som förberedelse till ritualen innan de genom en labyrintliknande ingång fick tillträde till salen där frågan kunde ställas. Troligtvis blev frågeställaren drogade på något sätt när inträdet i rummet skulle ske och upplevelsen var troligtvis rätt diffus.

Nekromanteion av Acheron krukor
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron låg vid den flodbank där floderna Acheron och Kokytus möttes strax utanför staden Ephyra i Epirus. Eftersom dessa floder troddes flyta ned till Hades rike i underjorden ansåg man att Nekromanteion av Acheron var platsen där ingången till dödsriket fanns och att man därmed kunde få kontakt med de dödas själar.

Nekromanteion av Acheron Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Gitana

Gitana teater
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Den mest otippade arkeologiska platsen på Ancient Theaters of Epirus var för mig Gitana som lätt otillgänglig nås via en liten, kurvig väg delvis täckt med buskage. Intill floden Thyamis strand ligger en amfiteater nedanför den stad som en gång funnits där. När vi besökte Gitana pågick ett febrilt arkeologiskt arbete med att restaurera och framhäva gömda och begravda delar.

Gitana teater vy
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana var en av de sjuttio städerna som förstördes i det tredje makedonska kriget. Vid den tiden var staden omkring 200 år gammal, grundad runt mitten av the middle of the 4th century BC för att fungera som Thesprotians huvudstad, en av Epirus tre dåvarande huvudstammar.

Gitana byggdes på en plats med stora fördelar, både i försvarssammanhang och i handel. Floden Thyamis gränsar till staden på tre sidor och erbjuder en enkel tillgång till havet medan bergssidan erbjuder ett tryggt skydd.

Gitana teater namn
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Lämningar från Gitanas stadsarkiv visar ansikten av skådespelare, komedi- och tragedismaskar och andra teman relaterade till dyrkan av guden Dionysus. Teatern var dock inte bara till för skådespel, utan också för politiska församlingar. Några av dessa skulle ha ägt rum år 168 före Kristus före slaget vid Pydna, när medborgarna i Epirus diskuterade vilken ståndpunkt de skulle anta avseende Rom.

Gitana Arkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana och dess teater verkar ha övergivits i slutet av the 1st century BC, efter Octavians framfart och grunden för staden Nikopolis lades. De första systematiska utgrävningarna började i slutet av 1980-talet, betydligt senare än många av de andra arkeologiska platserna i området.

Gitana Huvudarkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Hitta rätt bland Ancient Theaters of Epirus:

Vill du läsa mer om Ancient Theaters of Epirus kan du göra det här: Ancient Theaters of Epirus (länk)

Det här inlägget är ett samarbete med Epirus Region och Vistigreece men tankar, synpunkter och foton är min egna om inte annat angivits.

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb