Bakgrund6

Receptkategori

Här hittar du recept på mat och dryck inspirerade av Grekland och det grekiska köket.

Vin och mat från Grekland

Grekisk efterrätt: Galatopita- grekisk mannagrynskaka

Galatopita, grekisk mannagrynskaka, påminner lite om en ostkaka i konsistensen, mjuk och len, men smakar förstås annorlunda. Galatopita ska serveras kylskåpskall och med flytande honung ringlad över den serverade biten. Om du vill ge Galatopitan en smak av citron kan du riva ner en matsked citronzest i smeten.

Galatopita grekisk mannagrynskaka 2
Galatopita. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser

1 liter standardmjölk 3%
2 dl mannagryn
2,5 dl strösocker
3 ägg + ägg att pensla med
2 tsk vaniljsocker
1 msk smör
Kanel och florsocker att pudra Galatopitan med
Honung till servering

Tillagning

Värm ugnen till 175 grader.

Häll 2,5 dl mjölk, mannagryn, socker, vaniljsocker i en skål. Knäck ner äggen och vispa smeten så att den blir ordentligt blandad. En handvisp går bra. Ställ åt sidan.

Ta en traktörpanna eller kastrull och värm resten av mjölken (7,5 dl) under omrörning. Ta av från spisen precis när det kokar upp. Rör försiktigt ner den varma mjölken i mannagrynssmeten. Rör hela tiden så att inte äggen koagulerar. Häll över smeten i pannan/kastrullen och värm långsamt upp smeten under konstant omrörning i cirka tio minuter. När du närmar dig tio minuter börjar smeten bli riktigt tjock men låt den stå under omrörning i ett par minuter till tills smeten börjar koka. Ta smeten åt sidan och rör ner smöret. LÅt smeten svalna i fem minuter.

Olja en springform och häll ner smeten i formen. Vispa upp ett ägg och pensla kakan. Grädda i mitten av ugnen i cirka 45 minuter. Låt kakan svalna helt och ställ sedan in den i kylskåpet. Galatopita smakar som bäst när den är kall. Pudra mannagrynskakan med kanel och florsocker innan servering. Servera med flytande honung.

Galatopita grekisk mannagrynskaka 1
Galatopita. (Foto: Markus Olsson)

Pasta med grekiska smaker- gratinerad i mugg

På något märkligt sätt gillar jag att laga mat i en mugg. Kanske beror det på portionsstorleken för det är inte alltid smidigare än att lagat mat i en vanlig gratängform. Kanske beror det på formen och serveringsmöjligheterna. Oavsett vad så kommer jag fortsätta laga mat i mugg.

Det här är en rätt som du kan variera i det oändliga utifrån tycke och smak. Den här varianten gjorde jag med de grekiska ostarna Graviera och Feta, Kalamataoliver och torkad oregano. Och visst är det det kul sätt att servera pasta på?

Read the blogpost in english

Gratinerad pasta i mugg
Pasta med grekiska smaker- gratinerad i mugg. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser (1 port)

2 dl tomatsås av valfri sort
ca 1 dl riven Graviera
4- 5 oliver
0,5 tsk torkad oregano
Pasta (Tortiglioni el. Rigatoni)
1 msk smulad fetaost

Tillagning

Starta med att koka pastan al dente och låt den svalna.

Värm ugnen till 200 grader.

Lägg tre teskedar tomatsås i botten av muggen. Lägg över riven Graviera och därefter skivade oliver. Lägg över sex teskedar tomatsås och börja därefter ställa ner pastan på högkant i hela muggen. Lägg över 7-8 teskedar tomatsås och toppa med oregano och smulad fetaost.
Gratinera pastan i mitten av ugnen i 20 minuter. När pastan är klar, lägg en tallrik över muggen och stjälp upp pastan direkt innan osten hinner börja stelna. 

Nyfiken på fler pastarätter? Här hittar du recept på grekisk makaronilåda: Pastitsio (länk)

Auberginesallad Melitzanosalata

Auberginesallad eller Melitzanosalata som den heter på grekiska kan du göra som en sallad just precis som namnet säger men du kan även mixa den till en slät röra. Vissa mixar även i valnötter i röran. Passar bra som tillbehör till grillat eller till en fiskrätt.

Auberginesallad  med logga
Auberginesallad. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser

3 auberginer
3 vitlöksklyftor
1 tsk socker
1 dl olivolja
1 citron
0,5 tsk salt
2-3 msk persilja

Tillagning

Värm ugnen till 200 grader.

Skölj auberginerna och vira in dem i aluminiumfolie. Baka dem i mitten av ugnen i cirka 50 minuter. Vrid på foliepaketen ett par gånger medan de bakas. Ta ur dem ur ugnen och skölj dem i kallt vatten.

Skär av ändarna och skalet och hacka auberginerna fint. Du kan även mixa dem i en matberedare får att få en slät aubergineröra istället. Pressa/ riv ner tre vitlöksklyftor och tillsätt socker, olivolja, saften av en citron, salt och persilja. Rör om och servera.

Grekisk lammgryta med kronärtskockshjärtan och kalamataoliver

Lammgryta

Det här är en mjuk och rund lammgryta med syrliga kronärtskockshjärtan och kalamatoliver. Jag tycker att gryta fungerar precis som den är och då gärna med smulad fetaost men kan givetvis serveras tillsammans med både potatis, pasta och ris.

Ingredienser

700 gr lammkött
4 msk grekisk yogurt (10%)
1 citron (skalet)
2 vitlöksklyftor
3 msk olivolja
1 tsk spiskummin
Salt & peppar
1 gul lök
1,5 dl vitt vin
450 gr tomater
1 tsk socker
3 msk tomatpuré
2 msk hackad färsk oregano
2 lagerblad
85 gr kalamataoliver
Ca 400 gr konserverade kronärtskockshjärtan

Tillagning

Börja med att ansa och tärna lammköttet i små bitar. Blanda yoghurt, citronskal, en matsked olivolja, pressad vitlök och spiskummin. Smaka av med salt och peppar. Lägg allt i en skål och rör om ordentligt så att alla köttbitar täcks av marinaden. Låt köttet vila i minst en timme i kylskåpet.

Värm en matsked olivolja i en djup stekpanna och bryn lammköttet i tre-fyra omgångar i cirka fem minuter per omgång. Lägg köttet i en skål. Skiva löken tunt. Häll i den sista matskeden olivolja och stek löken mjuk.

Häll i vinet över löken och lägg i köttet. Hacka tomaterna och den färska oreganon. Rör ner tomater, tomatpuré, socker, oregano och lägg i lagerbladen. Lägg på ett lock och låt det småkoka i cirka två timmar. Dela kronärtskockshjärtarna och bland ner dem tillsammans med oliverna och låt det sjuda i cirka tio minuter. Smaka av med salt och peppar.

Serveringstips: smula över rikligt med fetaost och garnera med ytterligare oregano.

Grekisk lammgryta
Grekisk lammgryta. (Foto: Markus Olsson)

Grekiska viner- viner från Grekland

Grekiska viner startbild

Vissa rynkar på näsan, andra ler medan några andra ställer sig frågande. Jag tänker på grekiska viner. Jag själv tillhör de som ler, de som vet att Grekland har en spännande vintillverkning och där nya vingårdar och nya generationer av vintillverkare växer fram. Det är orättvis att bedöma grekiska viner efter en billig Retsina på charterresan eller som enda möjlighet till inköp på Systembolagets hyllor. Det finns SÅ mycket mer att upptäcka, både på plats och här hemma via initiativrika restaurangägare och Systembolagets beställningssortiment.

De senaste åren har grekiska viner blivit omprövade av flera experter och en rad utmärkelser har tilldelats just viner från Grekland. Det grekiska vinets avancemang har fått vinproduktionen i landet och exporten till andra länder att öka. Grekland har trots allt en unik och lång historia av vinodling och vinet har alltid varit en del av grekisk kultur och gastronomi.

Cirka 61 500 hektar av vinodlingar finns runt om i Grekland och antalet vinodlare är nära den häpnadsväckande siffran 180 000 vilket är ungefär en femtedel av alla markägare som arbetar inom jordbruk. Grekland är därmed det 17:e största vinproducerande landet i världen där huvuddelen av det producerade vinet kommer från grekiska druvsorter.

Tio grekiska druvor

1 Agiorgitiko röd

Agiorgitiko är en röd druvsort och kallas ofta "multidynamisk" eftersom den kan producera ett stort antal variationer, från uppfriskande roséer till koncentrerade söta viner. De vanligaste variationerna är dock två: antingen som ett ungt, obehandlat rött vin eller som ett rött vin mognat i ek under minst ett år.

Ett ungt Agiorgitikovin ger en måttligt djup färg av purpur och ger intensiva aromer av färska röda frukter. Åldrade viner på ekfat ger en mer djup i färgen och doften är mer koncentrerad och komplex av kryddighet och röda frukter.

Agiorgitikodruvan används även till att producera roséer eller dessertviner från soltorkade druvor. Traditionellt sett är Agiorgitiko starkt kopplad till Nemea eftersom Agiorgitiko bara odlades i där och i områdena runt omkring. Numera planteras druvan även i andra områden som i Makedonien och delar av Peloponnesos.

Agiorgitiko passar bra till kyckling-, kött- och pastarätter men även till kryddstarka rätter likväl som till ostbrickan.

KycklingKöttPastaStark matOst

2 Aidani grön

Druvan Aidani odlas i första hand på öarna i Kykladerna och främst på öar som Paros, Naxos och Santorini. Druvan är känd för sin surhet och blandas ofta med antingen druvan Assyrtiko eller Athiri för att skapa viner med en mer blommig arom.

Ofta används Aidani till att producera torra vita viner men ett och annat dessertviner har också fått sin karaktär från Aidani. Aidani ger viner med en blek citrongrön färg och med en diskret arom av stenfrukter, mineraler och blommor.

Aidini passar bra till fisk-, grönsaks-, kyckling- och pastarätter men även till ostbrickan.

FiskGrönsakerKycklingPastaOst

3 Assyrtiko grön

Assyrtiko är en druva som jag har kommit att fastna för när det kommer till grekiska viner.
Assyrtiko beskrivs bäst som en elegant vit druva med toner av citrus, stenfrukter, gröna frukter, mineraler samt ek och tillhör några av de största sorterna som finns i Medelhavsområdet. Assyrtiko härstammar från Santorini (Assyrtiko-Santorini) men har nu spridit sig över hela Grekland och har därmed blivit en av de viktigaste inhemska druvsorterna. Assyrtiko ger i huvudsak torra vita viner, varav några är åldrade i ek, men det finns även ett antal söta viner som är gjorda från soltorkade druvor.

Assyrtiko är en av de få vita druvsorter som kan växa i heta och torra klimatförhållanden varför den varma vulkaniska jordmånen på Santorini har fungerat bra som närande jordart åt Assyrtikodruvan.

Assyrtiko passar bra till fisk-, kyckling- och pastarätter.

Fisk KycklingPasta

4 Athiri grön

Athiri odlas runt om hela Egeiska havet men även på många platser på fastlandet, från norra Grekland som Makedonien och Halkidiki till Peloponnesos i västra Grekland. De bästa resultaten har dock visat sig från odlingarna på Santorini när man blandat druvan med Assyrtiko och Aidani.

Athiri ger ett relativt magert vin utan tunga strukturer och smaker som stenfrukter och gröna frukter gör Athiriviner lämpliga för ett stort antal rätter. Athiri är druvsort som ska konsumeras ung, gärna inom två till tre år efter produktionsåret.

Athiri passar bra till fisk-, grönsaks- och pastarätter likväl som till ostbrickan eller som en aperitif.

FiskGrönsakerPasta OstAperitif

5 Dafni grön

Dafni är en druva som nästan blivit helt utrotad men som nu lyckats ta sig tillbaka in i strålkastarljuset. Detta uppnåddes genom att man av druvan började producera torra vita viner som är intensiva i doften och runda i smaken.

Dafni är en druva som härrör från områdena runt Heraklion (Kreta) och även om vinodlingarna länge enbart har funnits där börjar allt fler plocka upp druvsorten på andra platser. Dafnis nya spridning beror på druvans djupa karaktär där producenterna sällan behöver blanda Dafni med andra druvsorter. Dafni har en karaktär av citrus, tropiska frukter, örter och kryddor.

Viner på Dafnidruvan passar bra till lättare sommarrätter, som pasta och olika sallader och de flesta av Dafnivinerna är producerade för att intas inom tre år efter skörden.

Dafni passar bra till fisk-, grönsaks-, kyckling- och pastarätter likväl som till ostbrickan.

FiskGrönsakerKycklingPasta Ost

6 Debina grön

En av de minst kända grekiska druvsorterna är Debina som används både vid produktionen av torra vita viner och mousserande viner.

Vingården Zitsa, i området runt om Ioannina (Epirus), är det huvudsakliga odlingsnavet för denna känsliga druvsort. Regionens delvis svala klimat ger Debina en frisk karaktär och en känsla av att ha tagit en tugga av ett nyplockat Granny Smith-äpple.

Debina kommer bäst till sin rätt genom en grundlig kylning innan vinet serveras. Druvans karaktär är förstås gröna frukter men Debina har även en citruskaraktär.

Debina passar bra till fisk- och grönsaksrätter likväl som till kryddstarka rätter och som aperitif.

FiskGrönsakerStark mat Aperitif

7 Malagousia grön

Druvan Malagousia är en av anledningarna till att grekiska viner har börjat ta en allt större plats på vinkartan. På 1970-talet var Malagousia en vit druvsort som inte var särskilt känd och var på väg att utrotas. Idag är Malagousia allmänt ansedd som en druva i världsklass som ger torra vita viner likväl som några söta exempel.

Malagousia ger viner som har en blek citrongrön färg medan doften är intensiv och stark med antydan av stenfrukter, tropiska frukter, örter, kryddor, löv och blommor. Söta varianter är gjorda med välmogna druvor eftersom de är ännu mer täta och mer aromatiska i sin karaktär.

Malagousia är en druva som antas komma från västra delen av centrala Grekland och är främst känd för sin användning vid produktion av söta viner. Moderna odlingar återfinns i Halkidikiregionen i Makedonien men det finns även flera producenter som odlar Malagousia i de flesta områdena i Grekland.

När viner på Malagousiadruvan är torra är det en perfekt matchning till grönsaksrätter. Söta viner passar däremot fint ihop med olika fruktdesserter.

Malagousia passar bra till fisk-,grönsaks-, kyckling- och pastarätter likväl som till kryddstarka rätter och till ostbrickan eller som aperitif.

FiskGrönsakerKycklingPasta Stark mat OstAperitif

8 Monemvassia grön

Druvan Monemvassia odlas i regel bara på en plats i dagsläget, Paros i Kykladerna, men härstammar från Lakonia på Peloponnesos. På Paros odlas druvan på bergssluttar i traditionell terrassering vilket ger vinet en viss karaktär av mineraler. Andra karaktärsdrag är citrus, stenfrukter, gröna frukter och en viss kryddighet.

Monemvassiadruvor är kända för att mogna tidigt och för att ge ett vitt vin med en stark doft med låg surhetsgrad och mycket socker.

Monemvassia passar bra till fisk- och grönsaksrätter likväl som till kryddstarka rätter och till ostbrickan eller som aperitif.

FiskGrönsakerStark mat OstAperitif

9 Roditis rödvit

Roditis är den mest planterade vita druvsorten i Grekland och är basen för hundratals vardagliga vita viner i Grekland. Detta har gjort att druvan kanske inte riktigt har fått det rykte som den förtjänar. I själva verket är dock Roditis inte en vit sort, eftersom färgen på druvans skal snarare är rödaktig. Roditis odlas i hela Epirusregionen och druvan har en citron- och mineralaktig karaktär. Utöver dessa smaker återfinns även tropiska- och gröna frukter.

Trots att Roditis är en av de mest planterade sorterna i Grekland är den fortfarande en av de minst utforskade grekiska druvorna och Roditis spås ta en allt större plats på den grekiska vinkartan.

Roditis passar bra till fisk-, grönsaks-, kyckling- och pastarätter likväl som till kryddstarka rätter likväl som till ostbrickan.

FiskGrönsakerKycklingPasta Stark mat Ost

10 Xinomavro röd

Druvan Xinomavro ger röda viner, kraftfulla roséer, aromatiska mousserande viner och till och med söta viner.

Xinomavroviner släpps vanligtvis på marknaden när de är minst två år och har tillbringat en betydande del av den tiden i ek och i flaska. Druvans karaktären finns i de tydliga aromerna av röda frukter, blommor, tomater, oliver, torkad tobak och nötter.

Vid vissa tillfällen väljer vinodlare att blanda Xinomavro med mildare sorter från utlandet som Merlot och Syrah eller med de grekiska sorterna Stavroto, Krassato och Negoska.

Viner med Xinomavrodruvan passar bra till mat med intensiva och rika smaker i kött- och pastarätter men även till ostbrickan.

Kött Pasta Ost


Är du nyfiken på att läsa mer om grekiska viner och om grekiska druvsorter kan jag rekommendera webbsidan www.winesofgreece.org (länk) där jag även hämtat den mesta av informationen på denna sida. Listan med druvsorter är slumpmässigt vald och presenterad i bokstavsordning.

I dagsläget är det tunt med grekiska viner i Systembolagets fasta sortiment och även om de med jämna mellanrum plockar in en sort så försvinner de snart igen. En av anledningarna kan vara att de i vissa butiker ställs under övrigt-hyllan istället för att det skapas en plats för Grekland i det övrig lands-sortimentet. Så, om du är nyfiken på grekiska viner kolla även in hyllan för övriga viner.

Pärontzatziki- recept på tzatziki med päron

Okej, det är nästan helgerån att ändra ett klassiskt tzatzikirecepet men ibland måste man ju även utmana de ultimata recepten. Jag kan äta tzatziki till i princip allt och allt som oftast står ett kärl med len och krämig tzatziki i mitt kylskåp. Idag blev det dock en annorlunda variant och istället för gurka använda jag päron. Päronet ger tzatzikin en lite sötare karaktär och jag skulle säga att det passar bra till i övrigt en ganska smakrik och / eller rökig maträtt. Salami, rökt skinka eller en kryddstark grillad rätt gifter sig bra med en pärontzatziki.

Pärontzatziki
Pärontzatziki. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser

500 gr grekisk yoghurt (10 %)
1 päron
1 vitlöksklyfta
1 msk olivolja
1 skvätt vitvinsvinäger
Salt & peppar

Tillagning

Skölj och riv päronet. Krama ur överflödig vätska. Blanda päronet med yoghurten och pressa ner en vitlöksklyfta. Rör ner olivolja, vinäger och smaka av med salt och peppar. Låt Tzatzikin vila i en timme i kylskåpet.

Pärontzatziki 2
Pärontzatziki. (Foto: Markus Olsson)

Zucchini- och fetaostdipp

En dipp, eller kanske snarare en röra, på grillad zucchini och fetaost passar galant som ett kallt tillbehör till olika varmrätter. Dippen fungerar även fint till fredagschipsen eller till de mer sunda, skivade grönsakerna.

Stek zucchinin ganska hårt så att du får sotade ränder vilket ger dippen mer smak. Prova även att smaksätta dippen med andra kryddor eller örter såsom oregano eller timjan.

Zucchinichips med fetaostdip 2
Zucchini- och fetaostdipp. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser

1 medelstor zucchini
75 gr fetaost
1 dl creme fraiche
1 tsk citronsaft
2 msk dill
Olivolja
Salt & peppar

Tillagning

Skiva zucchinin i cirka 0,5 centimeter tjocka skivor. Pensla dem med olja och salta lätt. Stek dem i en riktigt varm grillpanna i 2-3 minuter på vardera sida. Det gör inget att de får sotiga ränder, det ger mer smak till dippen. Lägg zucchiniskivorna i en skål och mosa dem med en potatisstomp. Det får gärna bli ett ganska grovt mos. Smula ner fetaosten och tillsätt creme fraiche och citronsaft. Hacka dill och rör ner i dippen. Smaksätt med salt och peppar.

Zucchinichips med fetaostdip 3
Zucchini- och fetaostdipp. (Foto: Markus Olsson)

Zucchinipaj (Kolokithopita) med fetaost och Graviera

Det här är ett recept på en zucchinipaj med fetaost och riven Graviera. Gravieran hittar du i de flesta matbutiker och finnsr oftast bland specialostarna. Pajen är ganska enkel i sin smak men är fantastiskt saftig och mild. En sötsyrlig tomatsallad passa perfekt att servera till zucchinipajen eller Kolokithopita som den heter på grekiska.

Zucchinipaj
Zucchinipaj med fetaost och Graviera. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser (4-5 port)

1 kg zucchini
1 gul lök
200 gr fetaost
1,5 dl Gravieraost (riven)
3 ägg
2 msk ströbröd
Salt & peppar
2 ark smördeg

Tillagning

Värm ugnen till 200 grader.

Riv zucchinin grovt och hacka löken fint. Koka zucchinin och löken på medelhög värme tills vätskan har absorberat (cirka 20 minuter). Smula fetaosten och riv Gravieran. Vispa äggen och blanda ner osten, ströbrödet och smaksätt med salt och peppar. När zucchiniröran är klar, låt den svalna lite innan du blandar ner den i ägg- och ostblandningen.

Täck botten och kanten på en springform med ett av arken smördeg. Nagga. Häll i fyllningen. Ta det andra arket smördeg och skär ut ett lock och lägg det över fyllningen. Nyp ihop locket med smördegen längs kanten. Skär några skåror i locket. Grädda i mitten av ugnen i cirka 45 minuter.

Zucchinipaj 2
Zucchinipaj med fetaost och Graviera. (Foto: Markus Olsson)

Baconlindad fetaost med oreganopesto

Baconlindad fetaost med oreganopesto är en förrätt som går snabbt att göra och är makalöst god. Sältan tillsammans med den runda smaken från oreganopeston är som mumma för själen. Funkar både som tapasrätt och som förrätt men tänk på att den är ganska mättande.

Baconlindad fetaost med oreganopesto 1 1
Baconlindad fetaost med oreganopesto. (Foto: Markus Olsson)

Ingredienser (2-3 personer)

Baconlindad fetaost

150 gr fetaost
1 paket bacon
Peppar
Olivolja

Oreganopesto

2 krukor färsk oregano (cirka 2,5 dl)
1,25 dl riven parmesan
2 vitlöksklyftor
1,25 dl skållad mandel
1,25 dl olivolja
Salt & peppar

Tillagning

Värm ugnen till 180 grader.
Börja med att skära fetaosten i fem lika stora stänger. Linda varje fetaostbit med bacon och placera dem i en oljad ugnsfast form. Krydda med peppar. Stek den inlindade fetaosten i mitten av ugnen tills baconet har fått en fin "färdigstekt" färg.

Under tiden kan du göra i ordning oreganopeston. Skölj oreganon och lägg den i en matberedare. Tillsätt parmesan, vitlök och mandel. Mixa tills det blir en jämn massa. Ringla ner olivoljan medan mixern går och smaka till sist av med salt och peppar.

När den baconlindade fetaosten är klar låter du den vila i någon minut så att den återfår en fastare form innan du serverar den.

Baconlindad fetaost med oreganopesto
Baconlindad fetaost med oreganopesto. (Foto: Markus Olsson)

Semla med grekisk sallad och fetaostkräm

Grekisk sallad semla 2

Okej, det här är ingen semla i dess rätta bemärkelse utan snarare ett sätt att servera en grekisk sallad på. Förslagsvis om förrätt. Lite småroligt om inte annat men det blev också riktigt gott. Och okej, det är ett tag kvar till fettisdagen men vad gör man inte för att fylla sina depåer?

Ingredienser

Grekiskt lantbröd (12 st frallor)

50 gr jäst
3,2 dl fingervarmt vatten (37 grader)
1 dl grekisk yoghurt
1 dl olivolja
1 msk honung
1 msk salt
ca 10 dl vetemjöl

Grekisk sallad

Gurka
Tomat
Paprika
Röd lök
Oliver
Fetaost
Oregano
Olivolja

Fetoastkräm (till 3-4 semlor)

50 gr Fetaost
1 dl grekisk yoghurt
1 msk majonäs
Salt & peppar

Garnering

Frusen fetaost (riven)

Tillagning

Starta med bröddegen.

Smula jästen i en bunke, häll över fingervarmt vatten och rör tills jästen har lösts upp. Blanda ner grekisk yoghurt, olivolja, honung och salt. Tillsätt mjölet. Degen ska var ganska kletig. Knåda i maskin i cirka åtta minuter eller för hand i cirka tio minuter. Låt degen jäsa i 45 minuter.

När degen har jäst till sin dubbla storlek delar du degen i tolv delar (mina delar vägde cirka 110 gram styck). Snurra varje del mot bakbordet i en cirkelrörelse med ena handen så att du får en jämn fralla. Låt frallorna jäsa övertäckta på en plåt i 30 minuter.

Värm ugnen till 220 grader. Under tiden ugnen blir varm kan du göra grekisk sallad och fetaostkräm. När du gör grekisk sallad, tänk på att skära grönsakerna i mindre bitar och smula ner fetaosten ni salladen. Ringa över olivolja och rör om. Fortsätt med fetaostkrämen. Mosa fetaosten med en gaffel i en skål. Tillsätt grekisk yoghurt samt majonnäs och rör om. Smaka av med salt och peppar. Ställ salladen och krämen i kylen.

När frallorna har jäst klart gräddar du dem i mitten av ugnen i 10-15 minuter. Låt frallorna svalna på ett galler. Skär sedan försiktigt av toppen av frallorna, gröp ur bullen och fyll dem med grekisk sallad. Toppa med fetaostkräm, lägg på locken och riv över frusen fetaost.

Grekisk sallad semla 1
Semla med grekisk sallad. (Foto: Markus Olsson)

Copyright 2018 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb