inspiration

Här om dagen fastnade jag för ett tv-program på Kunskapskanalen som handlade om de så kallade blå zonerna. Just i detta avsnitt låg fokuset på den grekiska ön Ikaria som jag hade förmånen att besöka 2015.

De så kallade blå zonerna är demografiska eller geografiska platser i världen där människor lever märkbart längre. Och är förvånansvärt friska. I dagsläget finns det fem blå zoner men troligtvis finns det fler och för att ett område ska bli klassat som en blå zon så krävs det forskning över tid som bekräftar det. I Sverige pratar man bland annat om några platser i Småland där fler invånare blir 100 år eller äldre än i övriga Sverige. Det finns dock ingen forskning kring detta och därmed kan inte de svenska platserna klassas som blå zoner.

Vad är det som kännetecknar en blå zon?

Det finns framför allt fyra särdrag som är särskilt viktiga:

1. Återkommande fysisk aktivitet
2. Måttligt intag av kalorier
3. Stor del vegetarisk kost
4. Måttligt intag av alkohol

Det har även visat sig att de boende i de blå zonerna oftare äter färska råvaror efter säsong och att de inte äter kött varje dag.

Merparten av de människor som bor i de blå zonerna går inte heller i pension utan arbetar länge och är en naturlig del av samhället långt upp i åldrarna. Flera typer av sjukdomar (diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer) är väldigt sällsynta och demens förekommer knappt alls.

Vidare är den social samvaron viktig där arbetet är en naturlig del av det men även den religiös gemenskapen och förstås familjen har stor betydelse.

Vilka kännetecken för de blå zonerna hittar du på Ikaria?

De grekiska forskarna har fastslagit att invånarna på Ikaria sällan drabbas av depression eller ångest, att de äldre invånarna har låga kolesterolvärden samt att njurfunktionen bibehålls långt upp i åldrarna.

Man tror särskilt att generna hos Ikaria-borna spelar in, där livsstil, miljö och kost har påverkat generna över flera århundraden (epigenitik).

Sammanfattningsvis har forskarna kommit fram till fyra pelare som utgör grunden till Ikaria-bornas långa liv.

Pelare ett: öbornas DNA beskrivet enligt ovan.

Pelare två: fysisk aktivitet som minskar hjärt- och kärlsjukdomar. Mer än hälften av invånarna på Ikaria går regelbundna promenader i de branta/backiga omgivningarna. Och jag lovar, det finns knappt en flack plätt på Ikaria.

Pelare tre: kosten med kryddor/ örter från de ljuva bergen, stor del vegetarisk kost, getost och fisk en gång i veckan. Livsmedlen är ekologiska och ”rena” och man överäter inte utan äter sig lagom mätt.

De flesta öborna äter rätt monotont vilket i sin tur underlättar matsmältningen och minskar stressen för tarmen.

Vinet som produceras på Ikaria (rött vin) sägs också ha betydelse. Ett par glas vin om dagen minskar stressen, sänker blodtrycket och minskar hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt de grekiska forskarna har det med den högre alkoholhalten vinet på Ikaria har (15-16 %) samt att det innehåller en massa antioxidanter.

Pelare 4: det sociala livet. Öborna hjälper varandra och de är omgivna av familj och vänner. Gemenskapen frigör hormonet oxytocin (må-bra-hormon) som är en viktig del i att leva ett långt och tillfredsställande liv. Ordspråken ”Hellre ett dåligt år än en dålig granne” och ”Grannen går före Gud” säger sitt.

Andra faktorer som kan påverka Ikaria-bornas långa liv är att de i regel är sexuellt aktiva högre upp i åldrarna. Denna typ av fysisk aktivitet frigör goda hormoner som har betydelse för livslängden. Vidare pratar forskarna en del om den naturliga radioaktivitet som finns i marken på Ikaria. Vanligtvis är radioaktivitet något dåligt men här verkar det i alla fall inte ha en opassande inverkan. Forskarna har inte kunnat komma fram till vilken nivå av radioaktivitet som skulle kunna ha en eventuell positiv inverkan men nivån av naturlig radioaktivitet utmärker i alla fall Ikaria.

Jag var som sagt på Ikaria 2015 utan att vara särskilt påläst om de blå zonerna även om jag visste om att Ikaria tillhörde en av dessa. Det som slog mig på plats på denna lite otämjda ö var att maten var fantastiskt god och än idag pratar jag och mina medresenärer om just detta. Jag vill tro att det beror på att råvarorna var ekologiska, färska och valda utifrån säsong.

På mitt besök på Ikaria tänkte jag inte på att den 80-åriga farbrorn som själv skötte hotellet med städning, underhåll och frukost gjorde det utifrån att öborna i regel inte går in pension. Varje morgon fixade han frukosten åt oss med mantrat ”very clean” som syftade på råvarorna. Inte heller tänkte jag på att den bruna sörja han vill bjuda på kvällstid var hemmagjort vin som innehåller en massa nyttigheter. Smaken var synnerligen annorlunda och bara en mun golvade mig och fick betongväggarna att snurra. Jag undrar om han lever än idag och vaggar omkring på hotellet och städar och fixar?

Jag känner mig förhållandevis inspirerad av levnadssättet som beskrivs i programmet och tänker att en hel del är ändå tillämpbart på min livsstil. När det kommer till kosten är det enkelt att handla ekologiskt, närproducerat, efter säsong och att äta mer vegetariskt. Att inte äta sig övermätt samt välja bort livsmedel som är processade till max är också något jag kan göra.

Inspirerad av detta lagade jag idag en typisk vegetarisk rätt från Ikaria, Soufiko, som ofta benämns som ratatouille från Ikaria. Receptet hittar du här: Soufiko- ratatouille från Ikaria (länk)

Programmet om Ikaria hittar du här: Hemligheten bakom ett långt liv (länk)

Programmet är tillgängligt till december 2022.

Fakta i texten kommer från ica.se, medisera.se och programmet i Kunskapskanalen.