Sitia Geopark Östra Kretas Vidsträckta Landskap

Resa till Kreta: Sitia Geopark- östra Kretas vidsträckta landskap

Denna artikel är ett samarbte med olika aktörer bakom Sitia Geopark (mer information längst ner i artikeln).

Föreställ dig en plats där de fria omgivningarna under tusentals år har kuvats av naturens ingivelser. Tänk dig dramatiska vyer, händelserika raviner, formade bergarter, ovanlig vegetation, mänskliga avtryck och smaker så rena att svalget imploderar av njutning.

Måla upp en harmonisk atmosfär med en älskvärd inställning och ett välkomnande som sluter dig i sin famn.

Jag försöker forma känslan och upplevelsen av Sitia Geopark, Kretas yttersta postering österut. En känsla och upplevelse som fortfarande är väldigt stark tre veckor efter mitt besök i denna makalösa landsända av Kreta.

Det här är en lång artikel och via länkarna nedan kan du hoppa direkt till de olika avsnitten i texten som du är intresserad av:

Vandring/ klättring | Stränder | Arkeologiska platser | Klostret Toplou | Honungstillverkning | Övrig mat och matkultur | Källan Ano Zakros | Sitia

Sitia Geopark

Om jag ska vara helt ärlig så hade jag inte hört talas om begreppet Geopark och det massiva arbetet som ligger bakom fenomenet innan mitt besök på östra Kreta. En Geopark är ett enskilt och enhetligt geografiskt område där platser och landskap av internationell geologisk betydelse hanteras med ett slags helhetsgrepp av UNESCO. Det innebär att området skyddas, men även att det ges utbildning om området och dess innanmäte. Hållbar utveckling är också ett viktigt ledord när det kommer till Geoparks. För närvarande finns det 147 UNESCO Global Geoparks i 41 olika länder världen över och det ryktas även att Sverige snart får sin första Geopark.

Miocene fossils Sea Urchins Sitia Crete
Exempel på fossiler som finns inom Sitia Geopark, Kreta. (Foto:Vangelis Perakis)

På Kreta omfattar Geoparken den östra platån och kusten i det som tidigare var provinsen Sitia. Området har en unik geofysisk rikedom av grottor, raviner, sällsynta stenar och fossiler. Allt format av tidens gång och olika naturfenomen som jordbävningar och tsunamis.

Cave in Sitia Geopark Crete
En av grottorna i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Vangelis Perakis)

Det finns över 300 grottor i Sitia Geopark men i dagsläget är de endast föremål för grottforskare och inte för turister. Grottorna är helt klart fascinerande och grottforskare från hela världen kommer hit för att undersöka grottornas geologiska historia och liv. Grottforskarna bor i parkens Hospitality Center som ligger i byn Karidi där också en del av undervisning om parken och grottorna sker.

Plakoures Sitia Crete
Plakoures i Sitia Geopark, Kreta. Imponerande för både sin geometriska struktur och sina
fossiler.
(Foto: Markus Olsson)

Sitia Geopark har ett imponerande geologiskt arv som inkluderar stenar och bergarter från de flesta av de kretanska tektoniska enheterna (=jordskorpans uppbyggnad), märkliga landformationer, tektoniska strukturer och många spännande fossiler.  

Geotope Sitia Crete
En väl synlig geotop i Sitia Geopark, Kreta.Här ser du tydligt linjen med fossiler av svampdjur-
Spongia. (Foto: Markus Olsson)

Platå Kreta
Utsikt från platån ovanför Xerokambos i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Mer än 100 geotoper (en geologisk plats med särskilt värde för att förstå en geologisk händelse) har identifierats i parkens område och är märkta på parkens olika kartor för att enkelt kunna upplevas.

Kato Zakros Sitia Crete
Tydliga historiska kustlinjer i bakgrunden vid Kato Zakros i Sitia Geopark, Kreta.
(Foto: Markus Olsson)

En bra start på din rundresa i Sitia Geopark är att besöka Visit Center nere vid hamnpromenaden i Sitia. Här får du en bra bild över vad du har att förvänta dig av området samt att du via en interaktiv karta kan välja ut specifika platser som du vill besöka.

Natural History Museum Ano Zakros Sitia Crete
National History Museum i byn Ano Zakros i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

För att fördjupa dig mer i djur- och växtlivet kan du besöka National History Museum i byn Ano Zakros, cirka 38 kilometer från Sitia.

Vandring/ klättring- geoformologiska geotoper

Jag älskar att vandra. Jag verkligen älskar att snöra på mig vandringsskorna och sätta fotavtryck i en ny eller en van terräng. Att njuta av omgivningarna, uppleva nya dofter, att vila i skuggan under lövkronorna och att bevittna originella formationer är mycket av det som ger vandringen dess karaktär och formar dess upplevelse.

Sitia Geopark är inget undantag när det kommer till utbud av vandring och att vandra är ett utmärkt sätt att uppleva parkens unikitet. Flera raviner bjuder på miljöer som skiftar påtagligt över dess sträckning. Lederna är väl märkta och informationstavlor vid ledernas start ger dig vägledning kring sträckningen och områdets geotoper. Totalt finns 11 märkta vandringsleder, Georoutes, i parken.

När jag besökte Sitia Geopark vandrade jag genom två hissnande raviner, Zakrosravinen och Richtisravinen.

Ravinen Zakros

Zakros Gorge View Crete
Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Zakrosravinen som startar nära byn Ano Zakros (cirka 38 kilometer från Sitia) och slutar nere vid byn och stranden Kato Zakros är en relativt lättvandrad led. Inledningen av leden går visserligen nedför men ganska snart följer leden ravinens botten och svårigheten ligger möjligtvis i underlaget som bitvis består av större stenar. Att ravinen också kallas för "Dödens ravin" har inte att göra med att otalig vandrare har satt livet till utan syftar på att minoerna på sin tid begravde de döda i de olika hålrummen och grottorna som bergsväggarna erbjuder. Tänk dig mödan att transportera de döda upp till grottorna för sin sista vila. Begravningsprocessen måste ha haft en stor betydelse.

Zakros Gorge Caves Sitia Crete
Bergshåligheter, Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Vandringsleden i Zakrosravinen är den sista delen av den europeiska vandringsleden E4 som börjar i Portugal, korsar Medelhavsländerna i södra Europa för att sedan gå tvärs över Grekland, från norr till söder, med Kreta, från väst till öst, som slutdestination med avslut vid Kato Zakros.

Phyllites Sitia Crete
Phyllites, Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Stora partier av bergsväggarna har en kraftig rödaktig färg, bergarten Phyllites som har uppemot 300 miljoner år på nacken, och ger ravinen en minst sagt färgrik karaktär. Nyanser av rött, orange, brunt, grått och växtlighetens grönska skapar en värld av skiftningar.

Zakros Gorge Flower Crete
Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Det finns även en andra ingång till Zakrosravinen som ligger fyra kilometer från Ano Zakros och kan ses lite som en genväg. Den andra ingången ligger vid en stor öppen plats intill asfaltsvägen som leder till Kato Zakros och det finns gott om plats för bilar att parkera här. Härifrån är det ungefär två timmars vandring ner till ledens slut, strax före den arkeologiska platsen för Palatset i Zakros och stranden vid Kato Zakros.

Entrance Zakros Gorge Sitia Crete
Slutet (eller början) av Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Rock Climbing Sitia Crete
Bergsklättring, Zakrosravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

I slutet av Zakrosravinen finns även flera naturliga klättringsväggar med olika svårighetsgrader från 4+ till 6+. Totalt finns det 17 olika klättringsleder vid tre klättringsområden.

Så här tar du dig till Zakrosravinen:

Om du utgår från Sitia kan du ta bussen till Ano Zakros. Det finns dagliga turer och du kan kliva av bussen uppe vid Ano Zakros eller vid den andra ingången till ravinen.

När du har kommit ner till Kato Zakros och vill återvända till Sitia går det en buss på eftermiddagen, åtminstone sommartid. Kolla upp busstiderna innan du ger dig iväg.

Om du kör bil till Ano Zakros kan du lämna den antingen i byn eller vid den öppna platsen vid den andra ingången till ravinen. Från Kato Zakros kan du sedan åka tillbaka med buss eller ringa en taxi från Ano Zakros som kör dig tillbaka.

Ravinen Richtis

Lachanas Bridge Richtis Gorge  Sitia Crete
Lachanas Bridge, Richtisravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Starten på vandringsleden i Richtisravinen ligger mellan Agios Nikolaos och Sitia och börjar precis utanför byn Exo Mouliana och slutar vid Richtis Beach.

Ledens totala längd är drygt tre kilometer och höjdskillnaden mellan startpunkten och stranden är cirka 350 meter. Längs med botten på ravinen rinner det vatten året om så oavsett när på året du vandrar så kommer du att korsa vattendraget flera gånger. Under vintertid är det betydligt mer vatten än under sommartid men det torkar aldrig ur. Vandringen tar ungefär tre timmar men kan gå både snabbare och mer långsamt beroende på förutsättningar och hur fascinerade du är över landskapet.

Richtis Gorge 1 Sitia Crete
Richtisravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

En vandring i Richtisravinen är en vandring i enorm grönska som skiftar i karaktär ju längre längs leden du vandrar. I början av leden växer enorma träd och klätterväxter för att helt försvinna när du närmar dig stranden tre kilometer längre ner. Vinrankor med anor från antiken växer fortfarande i Richtisravinen. De är uppemot tio meter långa och klättrar målinriktat upp i trädkronorna för att nå ljuset och än idag anses druvorna besitta en fantastisk arom som är svår att hitta bland mer moderna vindruvorna.

Potatisplanta Richtis Gorge Sitia Crete
En planta som historiskt användes som en potatisplanta, Richtisravinen i Sitia Geopark. (Foto: Markus Olsson)

Richtis Gorge 2 Sitia Crete
Richtisravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Leden startar nere vid Lachanas stenbro från 1800-talet och fortsätter omedelbart in i den täta vegetationen som kan ses som unik för östra Kreta. En känsla av Amazonas gör sig nästan påmind. Längs vandringsleden finns lämningar av flera vattenkvarnar i sten, flera nästan helt övervuxna, och vid ett tillfälle vandrar du till och med ovanpå den gamla vattenkanalen för att sedan klättra ner intill själva kvarnen.

Även om vandringsleden i Richtisravinen inte har en särskilt brant lutning finns det flera partier där du behöver använda både händer och fötter för att ta dig ner. Några partier är utrustade med trappor medan mindre partier kräver även stöd med hjälp av händerna.

Richtis Gorge Waterfall Sitia Crete
Vattenfall, Richtisravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Enligt mig är vandringsledens absoluta höjdpunkt det 15 meter långa vattenfallet som du når efter ungefär en timmes vandring. Det här är en plats för meditativ vila och för att förundras över den vackra natur som östra Kreta och Sitia Geopark erbjuder. Platsen för vattenfallet ger en känsla av ett slags gåtfullt sagolandskap där tydliga kontraster i färg, atmosfär och material inte lämnar någon oberörd.

Video från Richtisravinen:

Så här tar du dig till Richtisravinen:

Med bil kan du i första hand parkera uppe vid stora vägen mellam Sitia och Agios Nikolaos men det går även att ta den lilla, rätt skadade vägen, ner till stenbron Lachanas. Parkeringsplatsen nere vid stenbron är dock inte stor och hur du ska kunna möta en annan bil på denna väg är för mig obegripligt.

Om du inte vill vandra hela vandringsleden kan du ta bilen ner till Richtis Beach och därifrån vandra upp till vattenfallet och åtminstone njuta av det. Jag rekommenderar dock att vandra hela denna fantastiska vandringsled.

Stränder och kustnära geotoper

Det råder inte brist på stränder i området och kombinationen av Sitia Geoparks innanmäte och dramatiska kust med ljuvliga stränder är fantastisk. Att befinna sig på en ö leder liksom alltid förr eller senare till en strand. Under mina dagar på östra Kreta besökte jag bara ett fåtal stränder men för den som vill njuta av sanddyner kan hitta fler stränder än så här.

Kato Zakros

Kato Zakros Beach Sitia Crete
Kato Zakros Beach med tydliga kustlinjer i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Lugna, stilla Katos Zakros är den perfekta hemvisten för oss som uppskattar en balanserad strandupplevelse. Här finns inte många uthyrningsrum och tavernorna ovanför stranden är enbart en handfull. Sanden är blandad med klappersten men stranden ligger väl skyddad i bukten och vattnet gör sällan uppror.

Sitia Beach

Sitia Beach Crete
Sitia Beach i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Stranden i Sitia är relativt lång och har fin, mjuk sand. Här finns flertalet parasoll- och solstolsuthyrare samt hotell som tillhandahåller detta. Närheten till Sitias restaurangutbud längs med vattnet gör att strandupplevelsen här egentligen inte saknar någonting. Varför inte avsluta en dagstur i Sitia Geopark med ett dopp vid Sitia Beach innan kvällens middag intas?

Vai Beach med sanddynerna vid Psili Ammos

Vai Beach Sitia Crete
Vai Beach i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Den mest spektakulära stranden i Sitia Geopark är stranden Vai med sin unika palmskog som bildar ett slags ryggstöd till den vita, mjuka sandstranden. Palmskogen är unik utifrån att det är den största palmskogen i Europa av sorten Phoenix theophrasti med cirka 5000 palmträd. Det finns även några mindre ansamlingar i Turkiet, Egypten och på andra ställen på Kreta men dessa är inte i närheten av denna storlek. Palmträden blir mellan 12-13 meter höga och skapar en alldeles unik miljö i Vai.

Palm Forest Vai Sitia Crete
Palmskogen, Vai i Sitia Geopark. (Foto: Markus Olsson)

Psili Ammos Vai Sitia Crete
Sanddynerna vid Psilia Ammos i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Nära Vai hittar du även sanddynerna vid Psili Ammos som du når genom att ta trapporna som löper söder om stranden i Vai. Sanddynerna är skapade genom vindens kraft och sandbäddarna sträcker sig över hela strandens kustzon.

Video från Vai:

Xerokambos Beach

Xerokambos Beach Sitia Crete
Xerokambos Beach i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Salt lake Xerokambos Sitia Crete
"Saltsjön" vid Xerokambos i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Xerokambos är en riktigt fin strand med en av Sitia Geoparks geotoper precis bakom sig. Där ligger nämligen en havsvattensjö som under sommarhalvåret avdunstar och lämnar havssaltlagringar efter sig, så kallade Alatslimni. Känslan är på ett sätt ödelik men samtidigt livfull med tanke på stranden som skärmar av "sjön" mot det skummande havet.

Strandlilja Sitia Crete
Strandlilja i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Intill stranden och havsvattensjön växer den bedårande vackra strandliljan (Pancratium maritimum) i sanddynerna. En vacker, vit lilja som tillhör amaryllissläktet men som sällan säljs som krukväxt här hemma. Stjälken på strandliljan bär mellan 3-15 blommor, men det händer även att den bär en ensam tiltdragande blomma.

Arkeologiska platser i Sitia Geopark- geoarkeologiska geotoper

Sitia Geopark härbärgerar flera intressanta arkeologiska platser och du kan berika ditt besök i området med att göra en visit till dessa. De arkeologiska platserna visar människans avtryck och samverkan med geologin utifrån till exempel vald boplats eller plats för att manifestera ett viktigt monument. Allt hänger på något sätt ihop. Natur och människa.

Kato Zakros- Palatset i Zakros

Archaeological Site Buildings of Palace of Kato Zakros
Palatset i Zakros i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Om du vandrar i Zakrosravinen kommer du till slut ner mot kusten där vandringsleden näst intill mynnar ut i den arkeologiska platsen för de minoiska palatset som en gång i tiden var ett av de viktigaste minoiska samhällena. Utifrån storleken sett så var det det fjärde största minoiska palatset som växte fram på denna skyddade plats med närheten till Kato Zakros kust där även minoernas hamn låg.

Archaeological site Palace Kato Zakros
Palatset i Zakros i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Palatset i Zakros byggdes omkring 1900 f.Kr men de de nuvarande ruinerna är från den så kallade andra byggnadsfasen från cirka 1600 f.Kr men likt de andra minoiska platserna förstördes de runt 1450 f Kr.

Palatset i Zakros var viktigt både politiskt och religiöst men även kommersiellt och riktade sig mot de stora civilisationerna i Mellanöstern då resvägen från denna sida av Kreta var den smidigaste att nå dem.

Archaeological site the entrance of Palace of Kato Zakros
Vägen in till palatset i Zakros i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Palatset vid Zakros är en av de viktigaste arkeologiska platserna med tanke på att det är det enda minoiska palatset som inte har plundrats och man hittade till och med med dess kassavalv intakt. De flesta fynden förvaras numera i museer i Heraklion, Sitia och Agios Nikolaos.

Voila

Voila Ruins Sitia Crete
Voila i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Den venetianska byn Voila ligger fantastiskt vackert på kullarna intill byn Chandra på Zirosplatån. Byns namn kommer troligen från det bysantinska ordet Voilas eller Volias som betyder adelsman/ markägare.

Det kanske mest slående på platsen är resterna av Tzin Ali-tornet som då var en del av en fästning. Enligt en turkisk inskription byggdes tornet 1740-1741 (inskriptionen säger 1153 men den syftar på den islamiska kalendern). Tzin Ali var förmodligen en venetiansk adelsman från familjen Zeni eller Zenos som då konverterade till islam. Tornet är numera delvis förstört men botten är fortfarande nästan helt intakt så du kan ta en titt inuti. Intill tornet finns resterna av Tzinaliskyrkan som du också kan gå in i och beundra de massiva valven.

Voila Sitia Crete
Voila i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Agios Georgios-kyrkan från 1400-talet ligger strax intill de venetianska lämningarna och utmärker sig genom att vara helt intakt. Kyrkan bär familjen Solomons vapensköld och inuti kyrkan finns en fresk för Jungfru Maria samt familjen Solomons grav. Föräldrarna till poeten Dionisios Solomos kom ursprungligen från området och har numera sina kvarlevor i Agios Georgios.

Video från Voila:

Vattenkvarnar

Watermill Richtis Gorge Sitia Crete
Ruiner av vattenkvarn, Rictisravinen i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

När du vandrar i Richstiravinen ser du flera lämningar av gamla vattenkvarnar där byborna malde sitt vete. De återfinns även på andra platser i Sitia Geopark, framför allt i de olika ravinerna där tillgången på rinnande vatten var god.

Toplou

Abbot Philotheos Spanoudakis Toplou Crete
Jag och abbott Philoteos Spanoudakis, klostret Toplou i Sitia Geopark. (Foto:Roula Konstantopoulou)

En av de starkaste upplevelserna i Sitia Geopark var mitt besök i klostret Toplou med tillhörande dryckesproduktion. Och då menar ja inte styrkan i drycken utan styrkan i klostrets gedigna, kraftfulla historia och abbotens tidsenliga ledarskap och klostrets betydelse för regionen över tid fram till nutid. Klostret Toplou är idag ett av de kloster på Kreta som har den mest rika och betydelsefulla historien daterad ända tillbaka till 1300-talet.

Toplou View Tafoni Cave Sitia Crete
Utsikt mot klostret Toplou i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Klostret är befäst med en 10 meter hög mur som skyddade klostret från otaliga fiendens attacker. Klostret sträcker sig över en yta på 800 kvadratmeter och har tre våningar med 40 rum och med ett 33 meter högt klocktorn. Enligt historien har klostret 100 dörrar men endast 99 av dem har hittats. När jag var där fick jag dock en fingervisning om var dörr nummer 100 kan finnas men det är en hemlighet som stannar hos mig.

Museum Toplou Sitia Crete
Muséet i klostret Toplou i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Klostret lagrar några stora och mycket gamla ikoner, till exempel Jesus Lord of John Kornaros (1770), Unwithering Rose (1771), Santa Anastasia och Jungfru Maria (som hittades i en närliggande grotta). Därutöver finns det flera välbevarade fresker från 1400-talet i klostret. Förutom att inhysa flera viktiga ikoner finns ett museum med ett antal gamla och historiska religiösa föremål, såsom biblar, böcker, kors, dräkter från ärkebiskopar, försvarsmateriel från olika epoker med mera.

Toplou spelade en viktig roll i bland annat andra världskriget då klostret var ett gömställe för viktig kommunikationsutrustning som användes i kampen mot de främmande makterna.

Video från klostret Toplou:

Toplou vingård

Toplou Winery Sitia Crete
Vingården Toplou i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olson)

Klostret har genom historien alltid gjort vin för sociala och religiösa ändamål och klostrets läge i de karga, torra och ofta blåsiga markerna är idealiskt för vinodling. Toplou är ett rikt kloster när det kommer till att äga mark och på ägorna odlas inte bara vinstockar utan flera olika grödor samt oliver.

Toplou Winery Red Sitia Crete
Röda viner från Toplou i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Den nuvarande abboten, Filotheos Spanoudakis, som jag fick privilegiet att möta och dricka kaffe med är en progressiv kraft inom kyrkans värld och såg värdet av de gamla vinstockarna på klostrets ägor och beslutade på 1990-talet att utveckla vinproduktionen.

Toplou Winery Rose Sitia Crete
Rosévin från Toplou i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Grundidén med vinodlingen är att alltid respektera miljön och att produktion alltid ska bestå av rena och hälsosamma produkter. På denna grund baseras sedan hela produktionsprocessen: valet av platsen för grödorna och beredningen av marken, att uppfylla kraven hos välkända certifieringssystem när det kommer till ekologiskt jordbruk, valet av vindruvssorter baserat på de specifika egenskaperna för varje område och de unika egenskaperna för mikroklimatet på odlingsplatsen.

Vinproduktionen består av flertalet röda viner, några vita viner och ett rosévin. Bland de röda vinerna finns även ett sött dessertvin som är min personliga favorit. Enbart under de år som druvorna är av riktigt bra kvalitet producerar man detta söta vin. Druvorna hängs upp i ställningar och får vila under solen så att det mesta av vattnet i druvan avdunstas och ger druvan en högre koncentration av smaker. Druvorna tas sedan till produktionsanläggningen för att jäsas och sedan processas de till detta smakfulla dessertvin.

Utöver vinerna gör klostret även Raki och olika produkter satta till världen genom denna ädla dryck.

Vingården erbjuder guidade turer av vinframställningen som avslutas i det så kallade smakrummet en trappa ner. Där kan du smaka på de olika vinerna, rakin och även deras olivolja tillsammans med traditionella delikatesser som till exempel graviera- och fetaost.

Si-Mel Savidakis & Co- honungstillverkning

Si Mel Savidakis  Co Honey Sitia Crete
Honung från Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

En annan underbar smakupplevelse och tillverkning med ekologins bästa i åtanke är familjeföretaget Si-Mel Savidakis & Co. Familjen beslutade sig för att satsa på sin honungstillverkning när de kände av det ökade behovet av ekologiska, rena honungsprodukter. Sällan har jag träffat någon som brinner så starkt för sin produkt och som besitter en sådan kunskap och med en vilja att utveckla nya, innovativa produkter. Jag återkommer till det längre fram.

Si Mel Savidakis Savidakis Manos Sitia Crete
Manos Savadakis från Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Honungen framställs mer eller mindre för hand i deras traditionella och samtidigt moderna produktionslokal på 950 kvadratmeter där fyra generationer över tid har arbetat upp ett antal smakfulla kvalitetsprodukter.

Bikuporna flyttas runt i området beroende på när blomningen i de olika områdena sker. Närmast kusten blommar det tidigt medan det längre upp i bergen blommar senare på säsongen. På frågan om hur de hanterar den globala bidöden och hur de arbetar för biets fortlevnad svarade Manos Savidakis att deras makt att påverka den globala uppvärmningen tyvärr är liten men att de däremot arbetar med de lokal bönderna genom att sprida information om bekämpningsmedel. Om en bonde mot all förmodan behöver använda bekämpningsmedel så finns det tider på dygnet när det är bättre för bina att bespruta, som till exempel när bina är inne i kupan istället för att vara ute i markerna för att samla nektar.

Sitias geologiska egenskaper och klimatförhållanden med ett varmt och torrt klimat ger en timjan (som står för huvudblomningen) av hög kvalitet med en intensiv doft rik på eteriska oljor. Timjan är den enda växten på Kreta som blommar fullt ut i juni och juli från vilken bina kan samla nektar och pollen.

Si Mel Savidakis  Co Vaxkaka Sitia Crete
Borttagning av vaxskiktet, Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

När det är dags att skörda honungen transporteras bikuporna till fabriken nära Sitia för den omsorgsfulla utvinningen. Förfarandet är förvånansvärt enkelt och de börjar med att, för hand, ta bort det tunna vaxskiktet som bina har skapat när honungen mognar. Därefter fortsätter de att ta bort honungen från ramarna via centrifugering. Numera sker den processen inte längre för hand utan genom en maskin som slungar ut honungen längs behållarens sidor där den sakta rinner ner i botten och därefter töms i behållare. Själva förpackningen av honungen sker däremot sedan för hand.

Si Mel Savidakis  Co Pollen Honey Sitia Crete
Pollenhonung, Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Si Mel Savidakis  Co New Honey in hand Sitia Crete
Melaion, Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Si-Mel Savidakis & Co tillverkar en rad olika honungar med olika smaksättning. Allt ifrån timjanhonung, apelsinhonung till limoncellohonung. Därutöver utvecklar de nya produkter där till exempel sesamfrön mixas med honung eller som den senaste, helt unika, produkten Melaion där honung bemängas med olivolja. Den är gjord för att påminna lite om konsistensen från kaviar/rom med de små "kulorna" som spricker i munnen. Jag måste säga att kombinationen av olivolja och honung är oslagbar och när jag fick prova Melaion serverade de den tillsammans med en slags färskost på kex. Brutalt gott!

Si Mel Savidakis  Co New Honey Sitia Crete
Melaion, Si-Mel Savidakis & Co i Sitia Geopark, Kreta.(Foto: Markus Olsson)

Övrig mat och matkultur

Sitia Geopark är förstås ett område där du kan fascineras över geologin och dess uttryck formad av tid och händelser. Men projektet och områdets unika karaktär skapar också företag, produkter och livsmedel som är unika på sitt sätt. På resan runt om i Sitia Geopark fick jag möta eldsjälar, kooperativ och enastående livsmedelsproduktion.

Zakros Rural Women´s Cooperative

Womens Cooperativ Småkakor Ano Zakros Sitia Crete
Småkakor från Zakros Rural Women´s Cooperative i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Womens Cooperativ Rullar Ano Zakros Sitia Crete
Kakor från Zakros Rural Women´s Cooperative i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Ett möte som verkligen har etsat sig fast i mitt minne är mötet med det kvinnliga kooperativet Zakros Rural Women´s Cooperative i byn Ano Zakros. Här bakar ett gäng kvinnor traditionella bakverk till försäljning i en lokal mitt i byn. Om du är nyfiken på att prova sedvanliga bakverk från området och samtidigt stödja kooperativet så missa inte denna pärla.

Womens Cooperativ Ano Zakros Sitia Crete
Kvinnorna i Zakros Rural Women´s Cooperative i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Mejeriet Kouvarakis

Mejeri Kouvarakis Sitia Crete
Mejeriet Kouvarakis i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Ett annat besök jag gjorde var hos mejeriet Kouvarakis där de bland annat tillverkar min nya favoritost, färskosten Xigalo. Xigalo är en mjuk färskost som enbart tillverkas inom Sitia Geopark, gjord på get- och/eller fårmjölk. Osten är krämig, har en något sur smak och har en ljus, vit nyans. Underbart god till det mesta.

Xigalo
Underbara Xigalo, Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Mejeriet tillverkar även yoghurt, risgrynspudding, gravieraost och trahana. Trahana är en blandning gjord av vete som blötläggs i kärnmjölk, blandas till en massa och som sedan torkas. Därefter bryts den i små bitar och förvaras så tills den ska konsumeras. Då kokas den upp i vatten eller mjölk och traditionellt sett så serveras gröten med yoghurt eller mjölk men kan även blandas i olika soppor eller andra maträtter.

Trahanas Kouvarakis Sitia Crete
Packning av Trahana på mejeriet Kouvarakis i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Historiskt sett så var Trahana ett sätt att kunna förvara mjölk under en längre tid då färsk mjölk snabbt blir dålig.

Kafeneio (traditionellt kafé) i byn Karidi

Creek Coffee Kafeneio Sitia Crete
Grekiskt kaffe på Kafeneio i byn Karidi i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Trots alla mina resor till Grekland har jag aldrig tidigare varit på ett traditionellt grekiskt kafé. Ni vet ett sådant där sparsmakat kafé där grekerna, oftast män, sitter på eftermiddagarna, dricker kaffe, tar en ouzo eller raki, och spelar brädspel. Under mitt besök i Sitia Geopark blev det äntligen verklighet.

Karidi Sitia Crete
Karidi i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

I byn Karidi där Sitia Geopark Hospitality Center ligger finns även ett av dessa traditionella kaféer och vem är jag om jag inte passar på att avnjuta en kopp grekiskt kaffe tillsammans med Ipovrihio. Ipovrihio är en tjock, söt, kolaaktiga smet som serveras på en sked i ett glas med kallt vatten. Ipovrihio kan smaksättas på olika sätt men i basen finns alltid mastix. Den Ipovrihio jag fick avnjuta var smaksatt med vanilj. Man kan inte annat än bara njuta av smakerna, traditionen och miljön.

Hiona Seafood Restaurant

Sallad Sitia Crete
Sallad på Hiona Seafood Restaurant, Hiona Beach i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Jag åtnjöt ett antal luncher och middagar under min resa i Sitia Geopark och det finns en lunch som jag gärna framhåller lite extra. Intill Hiona Beach ligger en fiskrestaurang som heter Hiona Seafood Restaurant med sittplatser i princip ute i havet. Rätterna är utsökta och mina absoluta favoriter blev räkorna i ouzosås och den svarta risotton med minibläckfiskar. Vi satt på Hiona bra länge och om jag hade fått bestämma hade jag suttit kvar där än idag. Riktigt god mat kombinerat med ett vackert landskap och ett intensivt blått hav. Vad mer kan man begära?

Video från Hiona Seafood Restaurant:

Andra restauranger med bra, gedigen mat är Ziafeti, Inodion och Mitsakakis inne i Sitia samt Nostos i Kato Zakros. Om du väljer att inmundiga något på Nostos så finns det en rätt som har en alldeles särskild historia. Och det är rätten med fläskkött i örtsås.

Ägaren Christos jobbade inom finansvärlden men kände att han snarare ville arbeta med mat och öppna sin egen taverna. Frågan var bara vilka rätter som skulle bli hans signaturrätter? Under ett besök i en liten by nära Rethymnon träffade han en kvinna som sällan erhöll besök och som bjöd Christos till sitt hem. De satt länge och språkade och kvinnan berätta om sitt liv i den lilla byn. Eftermiddagen kom och Christos tackade för sig för att vända hemåt men kvinnan bad honom stanna tills hennes man kom hem så att de också fick träffas. Eftermiddagen övergick till kväll och kvinnan bad honom stanna på middag och tillagade en rätt på fläskkött i örtsås. Christos föll direkt för maträtten och bad kvinnan om receptet. Rätten innehöll nio olika örter som kvinnan plockade i omgivningarna runt byn. När Christos kom hem bestämde han sig för att laga grytan men mindes bara åtta av de nio örterna men fick ändå till en bra smak på rätten även om det där lilla extra saknades.

Efter en tid återvände Christos till byn för att söka upp kvinnan för att fråga om den nionde örten. Tyvärr hade kvinnan avlidit och tagit med sig vetskapen i graven och därför serveras fläskköttet än idag i en örtsås med åtta istället för nio örter.

Källan vid Ano Zakros- en hydrogeotop

Well at Ano Zakros Sitia Crete
Källan vid Ano Zakros i Sitia geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

En viktig geotop i Sitia Geopark är källan vid Ano Zakros. Denna källa hämtar sitt vatten genom den nederbörd som liksom gräver sig ner genom den mjuka, vattengenomträngliga kalkstenen i bergets hålrum för att sedan mynna ut vid källan under framför allt våren. Kalkstenen i berget är så pass porös att vattnet sakta tar sig nedåt genom kalkstenen, ungefär som genom en tvättsvamp. Processen tar lång tid varför torra perioder utan nederbörd inte direkt påverkar källan då det fortfarande finns vatten kvar i berget som sakta kryper nedåt.

Källan vid Ano Zakros försörjer ett stort område med vatten ända ner till Kato Zakros och flera ruiner av gamla vattenkvarnar finns längs det vattendrag som bildats från där vattnet tränger ut och löper ner mot kusten.

Sitia

Sitia Crete
Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Att inte nämna staden Sitia när jag pratar om Sitia Geopark vore fel. Sitia är huvudorten i prefekturen Nomós Lasithíou och har närmare 10 000 invånare. Sitia är en blandning av en modern grekiska stad med inslag från sin rika historia där det tydligaste landmärket är den venetianska borgen Kazarma som tryggt vakar över staden.

Venetian Fortress Sitia Crete
Den venetianska färstningen Kazarma i Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Sitias historia består av flera ödeläggelser, både på grund av naturkatastrofer men även genom krig. Först 1870 började man återuppbygga upp Sitia efter en lång period som helt obebodd. På 1950- och 1960-talet sköljde en våg av förnyelse över Sitia och man rev många av de gamla husen och byggde nya, för vissa, mindre charmiga hus. Vill du uppleva det gamla Sitia så finns det att hitta närmast det venetianska fortet Kazarma där flera ålderstigna, charmiga gränder vittnar om hur det en gång har sett ut i större delen av staden.

Folklore Museum Building Sitia Crete
Hembygdsmuséet i Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Ett sätt att få en inblick i Sitia och områdets historia är att besöka hembygdsmuseet, Folklore Museum. Här har de på frivillig basis samlat föremål och ting som visar på ett tidigare liv både i staden och i området. Det inhyser flera rum som visar dels på hur man har bott, dels vilka bruksföremål som var viktiga förr. Både för hushållet men även för jordbruket. Museet visar föremål från arbetarklassen men även föremål och kläder från de mer välbeställda.

Folklore Museum Room Sitia Crete
Hembygdsmuséet i Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Folklore Museum Sitia Crete
Hembygdsmuséet i Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Folklore Museum School Sitia Crete
Hembygdsmuséet i Sitia i Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Sitia har en lång hamnpromenad som är kantad av restauranger och kaféer. Utbudet är gott och det finns riktigt bra krogar att njuta av det kretensiska köket vid. Tar du någon gata upp ovanför hamnpromenaden finns ett ytterligare utbud och under högsäsong är det ofta lite lugnare där än nere vid vattenbrynet.

Video från Sitia:

Läs mer:Vill du fördjupa dig ännu mer i Sitia Geopark hittar du allt om Sitia Geopark här (länk)

Hitta i Sitia Geopark:

I samarbete med:

The visit to Sitia Geopark was held in the framework of the Act entitled "GEOTOURISM IN ISLANDS GEOPOURS - GEOTOURISM IN INSULAR GEOPARKS" - "GEO-IN" implemented by AKOMM. Psiloritis Development SA OTA, in collaboration with the Municipality of Sitia, the University of Crete, Natural History Museum of Crete, the Museum of Natural History of the Lesvos Petrified Forest, the Troodos Area Communities Development Company LTD and the Department of Forests of the Ministry of Agriculture, Rural Development and Rural Development Of Cyprus, and co-financed by the European Union (ERDF) and national resources of Greece and Cyprus under the INTERREG V-A Greece-Cyprus Cooperation Program 2014-2020.

Copyright 2019 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb