inspiration

För mig är den ädlaste reseformen att öluffa i Grekland, en resa där upplevelser och möten får styra riktning mot olika mål. Kanske ordet ädel och luff inte direkt gifter sig men det ena behöver faktiskt inte utesluta det andra. Det är just det som öluffandet handlar om på något sätt; att skapa precis den resan du vill utifrån budget, möten och olika upplevelser.

Uppdaterat inlägg från 2019.

Planering

Det här med att planera att öluffa i Grekland i förväg finns det olika åsikter om men jag tänker att det nog i första hand handlar om personlighet och möjligtvis familjesituation som sätter ramarna för planerandet. Själv är jag född med katastroftankar och föredrar att boka större delen av resan från hemmets lugna vrå men jag har även provat på att kliva iland utan att vare sig veta om jag kommer att ha någonstans att bo eller för den delen hur jag kommer att bo. En klar utmaning för den som lätt drabbas av oorganisatorisk härdsmälta. Men, innan ens boendetankar ska få norpa utrymme i hjärnkontoret ska du bestämma dig för vilken ögrupp du vill öluffa inom. Du kan givetvis öluffa mellan de olika ögrupperna men utgå ifrån att kommunikationerna inom samma ögrupp är mer utbyggda och planerade. För att landa i vilken ögrupp som kan passa dig och ditt sällskap bäst kan du läsa om de olika ögrupperna här:

I det här inlägget kommer jag att skriva om en öluff i Kykladerna, en ögrupp som för de allra flesta är en härlig dröm inbäddad med vita sockerbitshus smyckade med blå detaljer, snirkliga stenlagda gränder, prunkande bougainvillea och magiska sandstränder. Att för första gången öluffa i Grekland kan med fördel göras bland öarna i Kykladerna. Här är det inte särskilt långt mellan öarna och färjetrafiken är god.

Om du, liksom jag, vill planera din öluffarrutt i förväg är det smidigt att utgå från en karta, en sökmotor för färjetrafiken och läsa vad andra har skrivit om resmålen i olika bloggar eller öluffarguider. Själv använder jag ofta sökmotorer för färjor i mitt skissande för då kan jag se hur det går att ta sig mellan just de öar som jag är nyfiken på. Icke att förglömma är ändå att låta upplevelserna på plats styra resan. Du kommer att möta andra luffare som målar upp fantastiska reseskildringar och greker som tipsar om de bästa stränderna, så ha ett öppet resesinne.

Läs mer: Planera din öluff med hjälp av sökmotorer för färjor (länk)

Ett av mina bästa reseminnen är ifrån Syros och när jag hittade en riktigt bra coffee shop (läs: ett hål i en stenvägg på en av gågatorna där äldre män förde vilda diskussioner med varandra). Varje morgon lufsade jag dit för att stilla mitt koffeinbehov och efter ett par dagar kom jag att språka med ägaren om min resa. Genast tog han fram en tunn, vit pappersservett och skrev med blått bläck ner namnet på den ön som enligt honom har de bästa stränderna i hela Grekland: Koufonissi. Hans levande berättelser om färgen på vattnet och den lena, vita sanden fick mig att ändra riktning och jag valde att låta min lekamen ta några dagars siesta på en av övärldens härligaste platser.

Hur många öar och hur länge?

Hur många öar du ska luffa till och under hur lång tid är svårt att tipsa om. Jag brukar lägga tre-fyra nätter på varje ö men om jag faller pladask för en ös charm så stannar jag längre men om jag känner mig rastlös så kuskar jag vidare. För att du ska få ut något av platsen så tänker jag ändå att tre-fyra nätter är en bra hållpunkt att utgå ifrån då tid även försvinner under resdagarna. Det kan alltså bli tre öar på två veckor eller möjligtvis fyra beroende på hur öarna ligger och hur du känner när du väl är på plats.

Hur tar jag mig dit?

När du har valt ögrupp att luffa runt inom är det dags att se över hur du tar dig dit. Att ta sig ut i den grekiska övärlden är en rätt enkel procedur och kan egentligen göras på två olika sätt; ta en flygstol med någon av charterbolagen direkt till en ö och utgå därifrån eller flyg till Aten och sedan utgå i första hand från någon av hamnstäderna Pireus eller Rafina. Vilket sätt du väljer att krydda din resa med är förstås en smaksak och kanske även en kostnadsfråga. Själv brukar jag låta priset styra mitt sätt att ta mig ut i övärlden. Jag lägger hellre pengar på snäppet bättre boende än på flygbiljetten dit och hem.

Att starta och avsluta öluffen på en ö

Väljer du att satsa din kort på att flyga direkt till en ö erbjuder charterbolag både möjligheten att köpa enbart en flygstol eller en flygstol samt boende för till exempel den första natten. Fördelen med det här alternativet är att du kommer direkt ut till öarna och till en av öarna som du kan starta och avsluta din resa på. Tänk på att alltid avsluta din öluff men ett par nätter på den ö från vilken du ska flyga hemifrån. Det händer att färjor ställs in på grund av dåligt vädret (blåst) och om hur härligt det än är att bli strandad på en ö och missa flyget hem skapar det oftast en irriterande kostnad.

Att start och avsluta öluffen via Aten

Väljer du istället att flyga till Aten och ta en färja från någon av hamnarna i Pireus eller Rafina så kan du berika din öluff med några nätter i en av Europas mest spännande städer; den kokande kitteln Aten. Vilken av hamnarna du sedan utgår ifrån brukar i regel styras av vilken av öarna du ska starta din öluff på. I det här fallet handlar det om Santorini och flest avgångar till Santorini hittar du via Pireus.

Om du landar på Atens internationella flygplats Elefthérios Venizélos i så pass skaplig tid att du hinner med en båt ut i arkipelagen samma dag så kan du ta buss X96 som avgår mellan utgång fyra och fem vid ankomstterminalen. Bussresan till Pireus tar cirka 90 minuter och du kliver av när du ser färjeterminalerna på vänster sida.

Biljett till färjan köper du på något av kontoren vid de olika terminalerna eller vid någon av resebyråerna längs den stora trafikleden som löper förbi hamnen. Fråga på resebyrån varifrån just din färja avgår då Pireus gigantiska hamn har en rad olika terminaler över hela området. Tips! Granska biljetten du köper så att inga missförstånd tar dig i en helt annan riktning en helt annan dag.

Läs mer: Hitta i Pireus hamn (länk)

Om du har valt att starta din resa med några dagar i Aten så tar du smidigt tunnelbanan (den gröna linjen) ner till Pireus. Tunnelbaneresan tar cirka 20 minuter från station Monastiraki som ligger i centrala Aten.

Hamnstaden Rafina når du med buss dels direkt från flygplatsen på cirka 30 minuter (busshållplatsen ligger mitt emot hotell Sofitel), dels med buss inifrån stadskärnan vid Pedion Areos. Till Pedion Areos tar du dig genom att ta den gröna tunnelbanan till Victoria Station och sedan några minuter till fots till Pedion Areos. Bussresan från Aten till Rafina tar cirka 70 minuter.

Bokning av boende och färjor

Boende

Eftersom jag redan som lite parvel har känt en trygghet i att planera saker och ting i förväg så brukar jag åtminstone boka boende de första nätterna hemifrån. Då vet jag att det finns ett boende när jag kommer fram och att det finns någon att kommunicera med innan om det är långt ifrån hamnen till boendet. Ofta blir du upphämtad av uthyraren när du kommer fram vilket kan kännas skönt efter en lång dags resande.

På senare tid har jag därefter gjort så att jag kollar upp boende via booking.com (länk) när det börja närma sig avfärd till nästa ö och sedan bokar jag ett par nätter för nästa ställe. Det kan dock fortfarande vara så att en del rumsuthyrare står nere i hamnen när du kliver av färjan och erbjuder dig det absolut bästa rummet du någonsin kan få. Att välja rum på det sättet ger dig förstås en större möjlighet att pruta på priset än när du bokar boendet i förväg. Jag rekommenderar dock att du under den främsta högsäsongen (augusti) bokar boende i förväg om du vill vara säker på att ha någonstans att bo. Detta gäller framför allt de små öarna där utbudet av övernattningsrum är begränsat. På öar som Iraklia, Schinousssa, Koufonissi och Donoussa kan det vara läge att alltid boka boende i förväg om du reser juni-augusti.

Färjor

Jag har bokat färja både hemifrån samt köpt biljetterna några dagar i förväg på plats. Hittills har jag alltid fått tag på biljett under de 13 år som jag har öluffat. Att kunna vara spontan och stanna längre eller kortare på en plats kräver att du vågar vänta med att boka färjebiljetter tills du väl är i Grekland. Olika förutsättningar kräver förstås olika resesätt och vill du boka biljetter hemifrån kan du till exempel göra det på ferriesingreece.com (länk).

Jag bokar sällan en platsbiljett utan njuter så ofta det går genom att sitta ute på däck i solen. Där finns både bänkar, sittplatser och stolar som du inte behöver eller kan boka. Ska du resa med en nattfärja är förstås ett säte att slumra till i att föredra framför golvet bredvid samma säte.

Alla färjor har någon form av servering som du kan köpa mat, en smörgås, en paj eller något sött vid. Många har annars köpt med sig matsäck och njuter av den ute på däck.

Beroende på vilken typ av båt du väljer att åka med så finns det utrymme att spara en slant eller två. De snabbare katamaranerna kostar betydligt mer att åka med än de mer långsamma färjorna som påminner om en mindre Finlandsbåt. Ibland är det förstås värt att betala lite mer för att få njuta av ytterligare tid på plats än ute på det böljande blå. Själv njuter jag nästan lika mycket av att vara på väg någonstans som att vara någonstans.

Packning

När det gäller packningen har jag egentligen bara en regel: packa alltid mindre än vad du tror att du behöver. Det finns gott om tvättmöjligheter på öarna och släpa en massa packning är inte värt besväret.

Att öluffa i Grekland med ryggsäck eller rullväska låter jag vara osagt. Nja, eller kanske inte. Jag föredrar ryggsäck då jag tycker det är enklare att ta sig båda av och på färjorna på det sättet. Ofta är det trångt och stressigt då färjebolagen gör allt för att hålla tiderna (handgripligen). Underlaget är som gjort för att hata rullväskor men samtidigt är det ändå många som reser med roterande koffertar. Det är i slutändan en smaksak. Jag föredrar dessutom ryggsäck om det blir så att jag behöver vandra ett antal trappor upp på ön för att komma till boendet.

Förslag på öluff: Santorini- Paros- Sifnos- Santorini

Så, då är resan bokad och väskan packad. I det här fallet har jag valt en öluff i Kykladerna med öar som både är klassiska resmål men även en ö som är ett mindre känt vykortsmotiv. Jag har hittat en prisvärd flygstol till Santorini (även för hemresan) och startar öluffen mitt ute bland de förtrollande kobbarna.

Första dygnet

På resdagen har jag gått upp i arla morgonstund och kommer fram till Santorini på eftermiddag. Jag har valt att stanna en natt på denna dramatiska ö för att landa i den förestående expeditionen. Jag väljer att bo vid kusten vid den svarta lavastranden i Kamari. Eftersom jag reser med ett charterbolag så har jag valt alternativet att boka första nattens boende via dem och kan därmed nyttja deras transfer från flygplatsen in till Kamari. På kvällen njuter jag av en grekisk sallad och souvlaki på en taverna intill stranden. Havets mjuka brus viskar om framtida badmöjligheter och brännhet svart sand.

Nästkommande morgon gottar jag mig i en frukost i närheten av boendet och laddar för resan mot nästa stopp: Paros. I god tid tar jag bussen ner till hamnen för att köpa biljetter på resebyrån som ligger längs den grova bergsväggen inte långt ifrån vattenbrynet. På vägen dit ser jag delar av Santorini som väcker min nyfikenhet och det känns bra att avsluta öluffen med några dagar här igen. Båtresan mellan Santorini och Paros tar drygt tre timmar (färja) och när jag kliver i land på Paros ser jag skymten av Kastro med sina snirkliga gränder på höger sida och en lång, härlig strand på vänster sida.

Dygn två-fem

Under min vistelse här bor jag i Paros huvudby Parikia. Jag njuter av Parikia som är en charmig labyrint av vitkalkade hus och stenlagda gränder, jag njuter av byns två stränder, besöker en av Greklands äldsta kyrkor Ekatontapyliani, tar en busstur till den vackra byn Noussa på nordkusten och hyr en moped för att åka upp till bergsbyn Lefkes.

På avresedagen äter jag en stor frukost vid ett av kaféerna som ligger strax under Kastro vid hamnpromenaden med bara några minuters gångväg till färjan som ska ta mig till nästa ö: Sifnos.

Dygn sex-tio

Färjan från Paros till Sifnos tog tre timmar och jag kommer fram till hamnbyn Kamares. Bergen tornar upp sig på varsin sida av byns breda strandremsa och ett par moln döljer toppen på den högra sidan. Jag har valt att bo i Kamares tack vara den fina stranden men också tacka vare den goda möjligheten att starta vandringsturer härifrån. Dessutom vet jag att busstrafiken fungerar riktigt bra på ön så min tänkta tur till öns huvudby Apollonia samt den äldre och betydligt mindre byn Kastro tar jag mig upp till på tre hjulaxlar och sex hjul.

Eftersom Sifnos är känt för sin keramik passar jag på att titta in i ett par verkstäder och köper med mig en ny mugg att dricka morgonkaffet ur. Jag spenderar mina dagar med bad, vandring och utflykt till de olika byarna.

Dygn elva-fjorton

Efter några fantastiska dagar på Sifnos återvänder jag till Santorini för några sista dagar på denna mäktiga vulkanö innan hemresan åter går till Sverige. Färjeturen mellan Sifnos och Santorini tog runt sex timmar och när jag glider in i Santorinis hamn framåt 19-tiden bestämmer jag mig för att middagen ska avnjutas i Fira, Santorinis huvudby. Byn klamrar sig fast längs bergsväggen med näbbar och klor och jag vandrar länge och väl i de vitkalkade gränderna efter middagen innan jag tar bussen ner till Kamari där jag åter har valt att bo.

Nästa dag njuter jag av strandtid och bränner mina fotsulor i den heta, svarta lavasanden. Framåt kvällen tar jag mig, som så många andra, till byn Oia för att betrakta en av medelhavets vackraste solnedgångar. Resten av tiden på Santorini njuter jag av bad och ett besök vid Santorinis gamla Chora som idag är en gåtfull ruinstad.

Två veckor gick riktigt snabbt och nu är det dags att åka hem igen och jag tar en taxi ut till flygplatsen som endast ligger 3,5 kilometer från Kamari.

Kostnad

Vad din öluff landar i och vad du får uppleva är så pass olika att det är svårt att ge generella tips. Du kommer att hitta just ditt sätt att resa och ovan har jag beskrivit så som mitt sätt har kommit att blivit: viss planering innan, reser med ryggsäck, bokar ofta boende i förväg och dessutom reser jag numera nästan alltid via Aten.

Kostnaden för en öluff ser lite olika ut beroende på när under säsong du åker. Jag brukar alltid resa senare delen av maj då det fortfarande är lågsäsong men varmt i luften och i havet. Flygbiljetterna brukar numera landa på cirka 4000-5000:- t o r, resan med färja ligger på allt ifrån 20 Euro upp till 80 Euro men i regel brukar jag betala cirka 40 Euro per tur. Ett dubbelrum kan du under lågsäsong få för cirka 30-40 Euro.

Möjligheten att hålla nere kostnaden ligger till viss del i boendekostnader men framför allt vad du gör och äter om dagarna.

Att öluffa i Grekland är ett resesätt som innebär möten, rika upplevelser och omväxling. Vilka och vad du möter kan styra resan mot helt andra riktningar än du först har tänkt att styra kosa mot. Jag älskar att resa under dessa förutsättningar så länge jag kan planera delar av dem hemifrån men samtidigt är jag även öppen för att planera om när jag får en skrynklig servett i handen.

Sammanfattning

• Gör en grovplanering med hjälp av karta, sökmotorer och reseinspiration.
• Leta flygresor och priser för att se hur du startar och avslutar din öluff.
• Boka boende för de första nätterna i förväg.
• Packa lätt.
• Njut och var öppen för förändringar.

Läs mer: Vill du läsa mer om att öluffa kan du göra det på mittgrekland.se´s sidor om att öluffa (länk)

Läs mer: Aktuella inreseregler i Grekland (länk)